Evert Taube

Från fyrwiki
Version från den 17 september 2022 kl. 12.11 av Leif.elsby (diskussion | bidrag)
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Evert Taube, svensk person uppvuxen på en fyrplats. Älskad nationalskald, nyckfull artist och excentrisk estradör.

Evert föddes i Göteborg år 1890 som Nr 4 i en syskonskara på 13 personer. Död 1976 i Stockholm.

När namnet Evert Taube dyker upp brukar många spetsa öronen. Namnet har en speciell klang och dragningskraft. Evert har inte själv jobbat på en fyrplats men många av hans släktingar har gjort det. Evert har däremot vuxit upp på en fyrplats. I den miljön kände han sig hemma. Och senare besökte han ofta fyrplatser och sin nu ganska stora fyrsläkt.

Flera av hans bröder kom att få sjönära yrken såsom fyrbiträden, lotsar eller sjökaptener. En av hans systrar gifte sig med en sjökapten och blev senare ägare till en fyrplats.


SweFlag.jpg Symbol fyr.jpg Maskaron.jpg

Evert Taube med sin luta. Foto NN.


Everts pappa går iland

Everts pappa var (Carl) Gunnar Taube, född 1853 i Bygdeå, som ligger i Västerbottens län. Gunnar Taube var en sjökapten som gick iland. Han fick anställning i Lotsverket och gick direkt in i befattningen som fyrmästare. För detta ansågs en sjökapten vara väl meriterad. Annars krävdes av Lotsverkets personal utbildningar i det ena och det andra för att komma upp i motsvarande kompetens. En sjökapten var också en erfaren ledare.

Klövskär

Första jobbet iland för Gunnar Taube var år 1883 som fyrmästare på fyrplatsen Klövskär. Här träffade Gunnar sin Julia.

Klövskär ligger vid Sotefjorden norr om Smögen i Bohuslän. Liksom för många andra fyrplatser var placeringen blottad för väder och vind. Sotefjorden är en av kustens stora skeppskyrkogårdar. Nåväl, som fyrvaktare fanns där redan en viss Hans Boman. Han huserade där tillsammans med sin hustru, som var den stiliga Fredrika, född Jakobsson. De hade där 3 barn för att senare få fler.

En dag kom Fredrikas syster, den likaledes stiliga Julia, på besök på Klövskär. Tycke uppstod. Amor sköt sina pilar. Bröllopet mellan Gunnar och Julia stod i Kungshamns kyrka år 1884. De bildade familj och fick så småningom 13 barn och som alla kom att bli vuxna. Antalet var väl inte så ovanligt. Men att alla uppnådde vuxen ålder! Barnadödligheten var annars ett sorgligt faktum vid denna tid.

Varö

1985 fick Carl Gunnar en ny tjänstgöring, denna gång som fyrmästareVarö, som var en fyrplats och ledfyr i södra inloppet till Göteborg. Den var då nybyggd och skulle få sin första ”besättning”.

Vinga

1989 fick pappa Carl Gunnar en ny tjänstgöring: fyrmästare på Vinga. Familjen hade vuxit och bestod då av pappa, mamma och tre barn. Det fjärde var på väg. Till Vinga kom sonen (Axel) Evert Taube första gången då han var bara sju dagar gammal, 1890. Och familjen Taube fortsatte att växa.

Vinga har bland annat blivit känd för att Taubarna bodde här. Vinga var också det sista miljontals emigranter såg av sitt ”gamla” fosterland under sin resa ut i världen.

Fyrplatsen Vinga blev ett barn- och ungdomsparadis för Evert Taube. Senare som ung man begav han sig ut på vida resor i världen. När han kom tillbaka hälsade han ofta på sina släktingar som nu fanns på flera fyrplatser.

Klövskär kom och gick besättningarna. Men 1936 var det slut. Fyren Klövskär släcktes. Fyrbyggnaden flyttades i delar för att få nytt ”liv” på Hållö fyrplats. På Klövskär är det endast en husgrund som minner om att ön har varit bebodd i 54 år!

Fyrsläkt

På fyrplatsen Islandsberg hade hans moster Fredrika flyttat in. Hans Boman hade där blivit fyrmästare. Hit hade man flyttat från Klövskär. Här växte hans kusiner upp. Senare då fyrplatsen avbemannats 1938 såldes den till en privatperson efter att ha stått obebodd någon tid. Köpare var en viss sjökapten Parrow med sin maka Karin. Karin var en yngre syster till Evert. Hit kom Evert på besök.

Mamma Julia hade, förutom syster Fredrika, två äldre bröder som också fortsatte sina liv på fyrar. De blev också så småningom fyrmästare. Wilhelm Jacobsson var fyrmästare i 28 år på Ursholmen och Edvin Jacobsson i 26 år som fyrmästareHållö. De båda hade i sin tur barn som fortsatte i fyrväsendet, bland annat på fyrskeppet Grisbådarne, fyrskeppet Fladen, Måseskär, Haken och Väderöbod.

Men det är kanske inte det man tänker på när man hör namnet Evert Taube. Kanske minns man honom för hans visor och som nyckfull estradör.

Trubaduren

1964 tändes kassunfyren Trubaduren, som ersatte fyrskeppsstation Vinga. Namnet Trubaduren kom till efter en tävling för allmänheten och avsågs hylla Evert Taube som växte upp på Vinga fyrplats.


Jfr fyrmästare, Klövskär, Varö, Vinga, Lotsverket.