Danskt fyrväsende

Danskt fyrväsende Danmark har en lång kust med fyrar från Nordsjön i väster, via Skagerack, Kattegatt och Öresund och bälten samt Södra Östersjön

Laddar karta ...

Några danska fyrplatser (och några angränsande). Figur Leif Elsby

Några danska f.d. bemannade fyrplatser och fyrskeppsstationer, alfabetiskt

A Agersö, Anholt, Anholt Knob, Anholt Nord

B Baagö, Bovbjerg, Blåvandshuk

C Christiansö

D Drogden, Dueodde

E ER

F Fakkebjerg, (Falsterbo), Fornäs

G Gammel-Pöl, Gedser, Gedser Rev, Gilleleje Flak N, Grådyb

H Hals Barre, Halskov, Halskov Rev, Hammeren, Hammer Odde, Hanstholm, Helnäs, Hestehoved, Hirsholm, Horns Rev, HR 1

K Kadetrenden, Kattegatt S, Kattegatt SW, Kegnäs, Keldsnor, Knudshoved, Kobbergrund, Kronborg, (Kullen)

L Lappegrund, Lodbjerg, Lyngvig, Läsö, Läsö Nord, Läsö Rende, Läsö Trindel

M Mön, Mön SE

N Nakkehoved, (Nidingen), Nordborg

O Omö

R Rubjerg Knude, Rönne, Rösnäs

S Schultz Grund, Sejerö, Skagen, Skagens Rev, Skjoldnäs, Sletterhage, Spodsbjerg, Sprogö, Stevns, Strib, Svaneke

T Tyborön, Tranerodde, Tunö

V Vengeance Grund, Vejrö; Vesborg, Vyl

Å Ålborg Bugt

Ö Östre Flak

Utveckling

Cirka 1202 uppfördes på Falsterbo den första fyren i Danmark och Norden.

På 1400-talet anbringades en fyrlykta i Köge kyrktorn samt en öppen kolfyr i Dragör.

1560 beordrade Fredrik II att fyr skulle uppföras på Skagen, Anholt och Kullen.

1561 grundades det danska fyrväsendet. Detta var direkt underställt den danske kungen med länsherren som övervakande ansvarig och en lokalt boende person, vanligen tullaren, som förde tillsynen på fyrvaktarna. Öppen kolfyr användes för att ge fyrskenet.

1627 konstruerades vippfyren som uppfördes bland annat på Skagen (den första), Anholt (den sista i bruk i Danmark 1788), Falsterbo (den sista i bruk i Sverige 1796), Nidingen (dubbelfyr), Kvitsöy (Norge) och Spurn Point (England).

1631 gav kungen fyrarna i entreprenad till Jens Pedersen Grove, som anställdes som fyringsforvalter (fyrmästare).

Han fick en årlig summa av 3 500 riksdaler för skötseln av Skagen, Anholt, Nidingen (2 fyrar), Kullen och Falsterbo.
Beloppet skulle minskas med 200 riksdaler för var natt som fyringen försummades.
Han skulle stå för utgifter för järn, fyrfat samt avlöning till fyrvaktarna.
Kronans bönder skulle dock transportera kolen från skepp till fyrarna.

Efter krig med frederna i Brömsebro 1645 och Roskilde 1658 avträddes fyrplatserna Kullen, Falsterbo och Nidingen till Sverige. Därpå följde en period på mer än 100 år då det danska fyrbyggandet gick i stå.

1700 upphörde denna ordning med entreprenad för fyrarna. Se entreprenör.

Då underställdes fyrväsendet Räntekammaren (dåtidens finansministerium) och en fyrmästare anställdes för varje fyrplats.

1772 tändes fyren på Kronborg och de två på Nakkehoved.

Öresundstullen höjdes med hänvisning till fyravgiften för dessa.
Detta accepterades dock inte av de sjöfarande.
I en kunglig förordning daterad 17 augusti 1772 meddelades då att om inte avgiften accepterades så skulle fyrarna släckas den 1 december 1772.
Så blev det. Det datumet släcktes fyrarna och förblev så släckta i 28 år.

1797 övertog amiral Poul Löwenörn (1751-1826) ledningen för det danska lots- och fyrväsendet, som han organiserade om och ledde fram till 1815.

1798 den 2 mars presenterade Löwenörn sin plan om utbyggnaden av det danska fyrväsendet för Fredrik Moltke, 1:e deputerade i Generaltullkammaren.

I planen ingick att sätta upp fyrar på Bornholm och Christiansö.
Dessutom hemställde han om att fyrarna på Nakkehoved och på Kronborg skulle tändas igen. För att göra detta behövde de emellertid rustas upp efter 26 års förfall.
Tillsammans med Anholt skulle detta belöpa sig på 8 000 danska riksdaler.
På Kronborg togs den översta delen av tornet bort och ersattes med lanternin med oljelampa och spegel.
De på Nakkehoved byggdes om till täckt stenkolsfyr.
Därutöver ingick planer på fyrplats på Läsö. För att särskilja från Skagen skulle på Läsö uppföras en dubbelfyr, icke att förväxlas med Nidingen.
Anläggandet av dubbelfyren på Läsö skulle belöpa sig på 70 000 danska riksdaler och var för dyrt för att förverkligas.

Under 1800-talet utvecklades det danska fyrväsendet med ett flertal fyrar.

Fyrtekniken utvecklades också med spegelfyrar följt av linsfyrar.
Oljelampa följdes av fotogenljus, gasljus och elektriskt ljus.

1852 övertog Carl Frederik Grove (1822-1883) ansvaret för det danska fyrväsendet, som han ledde fram till 1883. (Jämför von Heidenstam i Sverige)

Han utarbetade en plan för uppgifter och dess utveckling.
Denna överlämnades till den danske kungen som tillsatte en kommission.

1854 lämnade kommissionen sitt betänkande där behovet av en fyr vid Hirtshals påpekades.

Samtidigt påbjöd man en mörkläggning av kusten syd om Hanstholm för att avhålla fartygen från att komma nära den jylländska sydvästkusten, där många förlisningar skedde.

1883 avled C F Grove.

1893-1927 leddes det danska fyrväsendet av Hans Viggo Ravns.

Under hans ledning byggdes 71 fyrar och utlades 4 fyrskeppsstationer.

2000, den 31 december, var följande danska fyrplatser fortfarande bemannade: Skagens Grå, Rösnäs, Stevns, Hammer Odde, Drogden, Hestehoved och Kegnäs fyr

Öresundstullen

1429 började den danske kungen att ta upp transitotull i Öresund, öresundstullen.

Pengarna gick i kungens egen ficka. Med dem kunde han "leva som en kung".
Med tiden tillkom flera mindre och större tullar och avgifter.
Öresundstullen kom att leda till många krig och osämja samt till byggandet av Göta kanal

1857 upphörde öresundstullen.

Den första danska fyr

fyrplats Falsterbo 1200-tal (kanske)
fyrplats med vippfyr: Skagen 1627
fyrplats med fyrugn: Skagen 1747
fyrplats med täckt stenkolsfyr: Nakkehoved 1800
fyrplats med spegelfyr: Christiansö 1805
fyrplats med linsfyr: Kronborg 1842
fyrplats med elektriskt ljus: Hanstholm 1888

Nuvarande fyrtorn

År ___ Fyrplats ___________ Farvatten ________ Huvudtyp __ Lyshöjd __ Tornhöjd __ Material

1561 __ Skagen _________ Jyllands Norspets_ Angöring ____ 44 _______ 46 ______ Tegel 1561 __ Anholt _________ Kattegatt ________ Angöring ____ 40 _______ 42 ______ Tegel 1561 __ Kullen _________ Öresund __________ Angöring ____ 78,5 _____ 15 ______ Granit 1624 __ Nidingen________ Kattegatt ________ Angöring ____ 25 _______ 24 ______ Sten 1627 __ Falsterbo ______ Södra Östersjön __ Angöring ____ 24 _______ 25 ______ Tegel 1705 __ Baagö __________ Lilla Bält _______ Ledfyr ______ 12 ________ 8 ______ Tegel 1727 __ Halskov ________ Lilla Bält _______ Postfyr Ledfyr 1750 __ Knudshoved _____ Stora Bält _______ Ledfyr ______ 16 _______ 12 ______ Tegel 1772 __ Nakkehoved _____ Kattegatt ________ Angöring ____ 54 _______ 21 ______ Tegel 1772 __ Kronborg _______ Öresund __________ Ledfyr ______ 34 1801 __ Tunö ___________ Kattegatt ________ Ledfyr ______ 31 _______ 25 ______ Tegel 1802 __ Gedser _________ Södra Östersjön __ Angöring ____ 26 _______ 20 ______ Tegel 1805 __ Christiansö ____ Södra Östersjön __ Angöring ____ 29 _______ 16 ______ Tegel 1806 __ Fakkebjerg _____ Stora Bält _______ Angöring ____ 37 ________ 7 ______ Sten 1818 __ Stevns _________ Öresund __________ Angöring ____ 64 _______ 27 ______ Kalksten 1838 __ Hirsholm _______ Kattegatt ________ Angöring ____ 30 _______ 27 ______ Granit 1843 __ Hanstholm ______ Nordsjön _________ Angöring ____ 65 _______ 23 ______ Tegel 1844 __ Rösnäs _________ Stora Bält _______ Angöring ____ 24 _______ 15 ______ Tegel 1845 __ Kegnäs _________ Flensburg Fjord __ Ledfyr ______ 32 _______ 18 ______ Tegel 1845 __ Mön ____________ Södra Östersjön __ Angöring ____ 25 _______ 13 ______ Tegel 1845 __ Spodsbjerg _____ Kattegatt ________ Ledfyr ______ 40 ________ 9 ______ Tegel 1852 __ Sejerö _________ Kattegatt ________ Angöring ____ 33 _______ 19 ______ Tegel 1858 __ Vesborg ________ Kattegatt ________ Angöring ____ 36 _______ 19 ______ Tegel 1863 __ Hirtshals ______ Skagerack ________ Angöring ____ 57 _______ 35 ______ Klinker 1868 __ Sprogö _________ Stora Bält _______ Angöring ____ 44 _______ 19 ______ Tegel 1877 __ Bovbjerg _______ Nordsjön _________ Angöring ____ 62 _______ 26 ______ Tegel 1880 __ Dueodde ________ Södra Östersjön __ Angöring ____ 48 _______ 47 ______ Arm. betong 1881 __ Skjoldnäs ______ Sydfynska havet __ Angöring ____ 32 _______ 22 ______ Granit 1883 __ Strib __________ Lilla Bält _______ Ledfyr ______ 21 _______ 21 ______ Tegel 1884 __ Lodbjerg _______ Nordsjön _________ Angöring ____ 48 _______ 35 ______ Granit 1885 __ Keldsnor _______ Stora Bält _______ Angöring ____ 39 _______ 34 ______ Tegel 1888 __ Blåvandshuk ____ Nordsjön _________ Angöring ____ 55 _______ 39 ______ Betong 1891 __ Hestehoved _____ Södra Östersjön __ Ledfyr ______ 4 _______ 14 ______ Betong 1892 __ Fornäs _________ Kattegatt ________ Angöring ____ 32 _______ 27 ______ Granit 1894 __ Sletterhage ____ Kattegatt ________ Ledfyr ______ 16 _______ 17 ______ Arm. betong 1895 __ Hammer Odde ____ Södra Östersjön __ Angöring ____ 21 _______ 12 ______ Tegel 1900 __ Rubjerg Knude __ Nordsjön _________ Släckt ______ 90 _______ 23 ______ Tegel 1901 __ Helnäs _________ Lilla Bält _______ Ledfyr ______ 30 _______ 28 ______ Tegel 1906 __ Lyngvig ________ Nordsjön _________ Angöring ____ 53 _______ 38 ______ Tegel

Karta danska fyrskeppsstationer

Laddar karta ...

Danska fyrskeppsstationer, kronologiskt

År _________ Fyrskeppsstation _ Placering1829-1942 __ Läsö Trindel _____ Kattegatt, den första danska fyrskeppsstationen, blev Läsö Nord 1838-1937 __ Drogden __________ södra Öresund 1842-1948 __ Anholt Knob ______ Lat. N 56° 44’. Long. O 11° 39’, O Anholt, Kattegatt, blev Anholt Nord 1852-1965 __ Läsö Rende _______ NO om Läsö, Kattegatt 1853-1908 __ Kobbergrund ______ SO om Läsö 1856-1897 __ Tyborön kanal ____ västra inloppet till Limfjorden markerades med ett obemannat ”fyrskepp” med lykta 1869-1944 __ Schultz Grund ____ mellan Själland och Jylland i jämnhöjd med Århus , blev Kattegat SW 1878-1975 __ Gedser Rev _______ mellan Falster och Tyskland, södra Östersjön 1878-1980 __ Skagens Rev ______ NV om Skagen, Skagerack 1878-1980 __ Horns Rev ________ väst Jylland i jämnhöjd med Blåvandshuk, indragen 1939-1945 1882-1969 __ Lappegrund _______ norra Öresund 1888-1975 __ Vyl ______________ 40 km V Esbjerg, indragen 1939-1945 1898-1912 __ Hals Barre _______ 4 km SO om inloppet till Ålborg. Lat. N 56° 57’. Long. O 10° 26’ 1906-1956 __ Grådyb ___________ indragen 1940-1945 1908-1942 __ Östre Flak _______ blev Ålborg Bugt 1916-1960 __ Gilleleje Flak N _ Lat. N 56° 10’. Long. O 12° 18’ 1921-1969 __ Halskov Rev ______ Stora Bält 1939-1942 __ Vengeance Grund __ Stora Bält 1945-1956 __ Ålborg Bugt ______ f.d Östre Flak 1945-1979 __ Kattegatt S ______ Kattegatt 1945-1971 __ Kattegatt SW _____ f.d. Schultz Grund 1945-1975 __ Läsö Nord ________ f.d. Läsö Trindel 1945-1949 __ Kadetrenden ______ Lat. N 54° 30’. Long. O 12° 15’, från Gedser bäring 110°, avstånd 22 km 1946-1947 __ 71 SW ____________ Lat. N 56° 59’. Long. O 07° 05’ 1949-1952 __ HR 1 _____________ Hanstholm Route 1, blev ER 1948-1980 __ Anholt Nord ______ Lat. N 56° 44’. Long. O 11° 39’, f.d. Anholt Knob 1952-1969 __ ER _______________ Esbjerg Route, f.d. HR 1 1980-1987 __ Mön SE ___________ Lat. N 54° 48’. Long. O 12° 47’, från Gedser bäring 085°, avstånd 54 km

Minsvepta leder

Under andra världskriget lade framför allt tyskar och engelsmän ut omfattande områden med mineringar. När freden väl var ett faktum återstod ett tålamodsprövande arbete med att svepa områdena fria från minor. Till att börja med koncentrerade man sig på att skapa säkra leder. De markerades tillfälligt med fyrskepp, tills man minsvept så mycket att "allt" betraktades som säkert.

Bland annat sveptes och markerades följande leder:

Ålborg Flak - Kattegatt S
Anholt Nord - Kattegatt SW
ER (Esbjerg Route) - Läsö Nord
HR 1 (Hanstholm Route 1) - Mön SE
Kadetrenden - 71 SW

Tabell danska fyrskeppsstationer

Anholt Knob ______ Anholt Nord ______ Drogden __________________ ER (Esbjerg Route)

Gedser Rev _______ Gilleleje Flak N _ Grådyb ___________________ Hals Barre

Halskov Rev ______ Horns Rev ________ HR 1 (Hanstholm Route 1) _ Kadetrenden

Kattegatt S ______ Kattegatt SW _____ Kobbergrund ______________ Lappegrund

Läsö Nord ________ Läsö Rende _______ Läsö Trindel _____________ Mön SE

Skagens Rev ______ Schultz Grund ____ Vengeance Grund __________ Vyl

Ålborg Bugt ______ Östre Flak _______ 71 SW

Tabell danska fyrskepp

Fyrskib Nr I _________ Fyrskib Nr II _________ Fyrskib Nr III _________ Fyrskib Nr IV

Fyrskib Nr V _________ Fyrskib Nr VI _________ Fyrskib Nr VII _________ Fyrskib Nr VIII

Fyrskib Nr IX ________ Fyrskib Nr X __________ Fyrskib Nr XI __________ Fyrskib Nr XII

Fyrskib Nr XIII ______ Fyrskib Nr XIV ________ Fyrskib Nr XV __________ Fyrskib Nr XVI

Fyrskib Nr XVII ______ Fyrskib Nr XVIII ______ Fyrskib Nr XIX _________ Fyrskib Nr XX

Fyrskib Nr XXI

Motorfyrskib Nr I ____ Motorfyrskib Nr II ____ Motorfyrskib Nr III ____ Motorfyrskib Nr IV

Några danska utsjöfyrar

1887 __ Nordre Röse fyr (Kastrup) __ byggd för att vara bemannad 1892 __ Lysegrund 1896 __ Själlands Rev 1907 __ Kobbergrund ________________ omkullvält av isen år 1922 1912 __ Hals Barre _________________ byggd för att vara bemannad 1937 __ Drogden ____________________ byggd för att vara bemannad 1965 __ Läsö Rende kassunfyr _______ ersatte fyrskeppsstation Läsö Rende 1983? _ Svitringen Rende S _________ ersatte fyrskeppsstation Ålborg Bugt

Danska radiofyrar

Skagerack: Hanstholm, Hirtshals, Skagens Rev, Skagens hamn

Kattegatt: Hirsholm, Läsö Nord, Läsö Rende, Hals Barre, Fredrikshavn, Ålborg Bugt, Anholt Nord, Nakkehoved, Sletterhage, Kattegatt SW

Öresund: Middelgrunds Fort, Drogden, Hestehoved, Stevns, Gedser Rev

Södra Östersjön: Hammer Odde, Rönne

Decca Navigator

1946 öppnades världens första civila Decca-kedja genom att kedjan på den engelska sydkusten permanentades.

1947 byggdes den danska kedjan, den första fasta Decca-kedjan i Skandinavien. Den hade nr 7B. Den täckte Öresund, Kattegatt och Nordsjön. Den bekostades av Decca i London. Se Decca Navigator

D-GPS

1995 hade den danska motsvarigheten till Sjöfartsverket i drift 3 referensstationer för D-GPS:

Station _________ Frekvens (kHz)Hammer Odde _____ 289,0 Skagen __________ 298,0 Blåvandshuk _____ 293,5 Tillsammans med signalen från Kullen täcker dessa de danska farvattnen.

Vindgenerator

Idag används för sjöfart besvärliga grundflak för basering av områden med vindkraftverk

Idag används grundflak för basering av områden med vindkraftverk för framställning av elektricitet

Länkar

Ur Blänket 2015:2 Nyhavns historiska fyrskepp räddat

Ur Blänket 2015:3 Danmark först och sist i Norden med fyrskepp

Ur Blänket 2011:3 Anholts fyr - Danmarks mest isolerade plats, Bengt Garsell

Hemsida Danske fyrtårne

Jfr fyr- och handelshistoria, öresundstullen, öppen kolfyr, vippfyr, täckt stenkolsfyr, Löwenörn, Grove, Heidenstam, fyrskepp, Decca Navigator, norskt fyrväsende, finskt fyrväsende

Danskt fyrväsende

Innehåll

Några danska f.d. bemannade fyrplatser och fyrskeppsstationer, alfabetiskt

Utveckling

Öresundstullen

Den första danska fyr

Nuvarande fyrtorn

Karta danska fyrskeppsstationer

Danska fyrskeppsstationer, kronologiskt

Minsvepta leder

Tabell danska fyrskeppsstationer

Tabell danska fyrskepp

Några danska utsjöfyrar

Danska radiofyrar

Decca Navigator

D-GPS

Vindgenerator

Länkar

Navigeringsmeny

Danskt fyrväsende

Några danska f.d. bemannade fyrplatser och fyrskeppsstationer, alfabetiskt

Utveckling

Öresundstullen

Den första danska fyr

Nuvarande fyrtorn

Karta danska fyrskeppsstationer

Danska fyrskeppsstationer, kronologiskt

Minsvepta leder

Tabell danska fyrskeppsstationer

Tabell danska fyrskepp

Några danska utsjöfyrar

Danska radiofyrar

Decca Navigator

D-GPS

Vindgenerator

Länkar

Navigeringsmeny

Sök