Blåvandshuk: Skillnad mellan sidversioner

Från fyrwiki
Hoppa till navigering Hoppa till sök
mIngen redigeringssammanfattning
Ingen redigeringssammanfattning
 
(9 mellanliggande sidversioner av samma användare visas inte)
Rad 1: Rad 1:
'''Blåvandshuk''', fyrplats i Danmark, väst Esbjerg på västsidan av södra Jylland, Nordsjön.  
'''Blåvandshuk''', dansk fyrplats väst '''Esbjerg''' på västsidan av södra Jylland, [[Nordsjön]]. '''Bemannad 1888-19??'''


'''Bemannad 1888-19??.''' Lat. N. 55° xx’. Long. O. 08° xx’.
I området har legat [[fyrskepp]]en [[Horns Rev]] (1878-1980), [[Vyl]] (1888-1975) och [[Grådyb]] (1906-1956) samt därutöver fyrskepp på [[HR 1]] (1949-1952) och [[ER]] (1952-1969) för att markera minsvept led.


(Här skall karta och bild in)
[[Fil:BlåvandshukKartaRitad.jpg|100px|left|border|länk=Nordsjön]]


Utanför fyren ligger Hornsrev, som fortsätter 22 M i sydvästlig riktning ut i Nordsjön. Revet kallades på segelskeppens tid för "Djävulens horn". Fyren står på Danmarks västligaste punkt.  
[[Fil:Fl(3) 20s.jpg|400px|right|border|länk=fyrkaraktär]]


[[Fil:DKFlag.jpg|65 px|border|länk=danskt fyrväsende]]
[[Fil:Symbol fyr.jpg|45 px|border|länk=fyr]]
[[Fil:Lur ritad.jpg|47 px|border|länk=mistsignal]]
[[Fil:Blixtsymbol.jpg|50px|border|länk=radiofyr]]
[[Fil:BlåvandshukLand.jpg|thumb|250px|Blåvandshuk fyrplats. Arkiv www.visitwestdenmark.dk]]
[[Fil:BlåvandshukStrand.jpg|thumb|250px|Blåvandshuk sedd från stranden. Arkiv www.visitwestdenmark.dk]]
[[Fil:BlåvandshukFort.jpg|thumb|250px|I fyrens närhet byggde tyskarna bunkrar och radarstationer som del av Atlantvallen under andra världskriget. Härifrån leddes jaktflyg. Arkiv www.autocamper-nyt.dk]]
{{#display_map: 55.5578, 8.0832 ~ ~ ~ ~ ~ Blåvandshuk
|height=300px
|minzoom=4
|zoom=8
|maxzoom=18
|icon=PluppFyr.png
}}
== Området ==
Utanför fyren ligger revet Horns Rev, som fortsätter 22 M i sydvästlig riktning ut i [[Nordsjön]]. Revet kallades på segelskeppens tid för "Djävulens horn".
Fyren står på Danmarks västligaste punkt.
== Fyren anlades ==
'''1888''' uppfördes en träfyr med lins på den 14 m höga klinten.
'''1888''' uppfördes en träfyr med lins på den 14 m höga klinten.


'''1899-1900''' uppfördes nuvarande fyr. Det vita tornet i betong är i basen kvadratisk och 39 m högt. Det står på en sockel av granit. En trappa i trä leder med 170 trappsteg upp till lanterninen.  
'''1899-1900''' uppfördes nuvarande fyr. Det vita tornet i [[betong]] är i basen kvadratisk och 39 m högt. Det står på en sockel av granit. En trappa i trä leder med 170 trappsteg upp till lanterninen.  
* Ursprungligen utgjordes fyrlågan av en brännare med oljegas, som den på Rubjerg Knude.  
 
* Den [[omgående]] [[planlins]]en var av 2:a [[ordning]]en med tre [[fack]] och vägde 4 ton. [[Kvicksilverlagring]]. Tillverkad av [[Henry Lepaute]]
 
* Ursprungligen utgjordes fyrlågan av en brännare med [[oljegas]], som den på [[Rubjerg Knude]]. Samtidigt uppfördes ett lokalt gasverk
 
'''1911''' fick fyren [[Dalén-ljus]]. Bränslet var nu [[acetylen]]gas
 
'''1948''' fick fyren [[elektriskt ljus]]. [[Glödlampa]] med 1000 W effekt.
 
'''Nuvarande karaktär''': Fl (3) W 20 s 20/23 M. [[Lyshöjd]]: 55 m
 
== Minsvepta leder ==
Under andra världskriget lade framför allt tyskar och engelsmän ut omfattande områden med mineringar. När freden väl var ett faktum återstod ett tålamodsprövande arbete med att svepa områdena fria från minor. Till att börja med koncentrerade man sig på att skapa säkra leder. De markerades tillfälligt med [[fyrskepp]], tills man minsvept så mycket att "allt" betraktades som säkert.
 
Bland annat sveptes och markerades följande leder:
 
* Ålborg Flak - [[Kattegatt S]]
* [[Anholt Nord]] - [[Kattegatt SW]]
* [[ER]] ('''Esbjerg Route''') - [[Läsö Nord]]
* [[HR 1]] (Hanstholm Route 1) - [[Mön SE]]
* [[Kadetrenden]] - [[71 SW]]
 
== D-GPS ==
'''1995''' hade den danska motsvarigheten till Sjöfartsverket i drift 3 referensstationer för [[D-GPS]]:
 
<tt>
: Station _________ [[Radiofrekvens]] (kHz)
* [[Hammer Odde]] _____ 289,0
* [[Skagen]] __________ 298,0
* [[Blåvandshuk]] _____ 293,5
* Tillsammans med signalen från [[Kullen]] täcker dessa de danska farvattnen.
</tt>


'''Nuvarande karaktär''' (2001) : Fl (3) W 20 s 20/23 M. Lyshöjd: 55 m.


Jfr [[Danskt fyrväsende]], [[oljegas]], [[Rubjerg Knude]], [[Danmark]], [[Nordsjön]].
Jfr [[danskt fyrväsende]], [[oljegas]], [[Rubjerg Knude]], [[Nordsjön]], [[fyrskepp]], [[D-GPS]]

Nuvarande version från 10 februari 2019 kl. 16.31

Blåvandshuk, dansk fyrplats väst Esbjerg på västsidan av södra Jylland, Nordsjön. Bemannad 1888-19??

I området har legat fyrskeppen Horns Rev (1878-1980), Vyl (1888-1975) och Grådyb (1906-1956) samt därutöver fyrskepp på HR 1 (1949-1952) och ER (1952-1969) för att markera minsvept led.
BlåvandshukKartaRitad.jpg
Fl(3) 20s.jpg

DKFlag.jpg Symbol fyr.jpg Lur ritad.jpg Blixtsymbol.jpg

Blåvandshuk fyrplats. Arkiv www.visitwestdenmark.dk
Blåvandshuk sedd från stranden. Arkiv www.visitwestdenmark.dk
I fyrens närhet byggde tyskarna bunkrar och radarstationer som del av Atlantvallen under andra världskriget. Härifrån leddes jaktflyg. Arkiv www.autocamper-nyt.dk
Laddar karta ...


Området

Utanför fyren ligger revet Horns Rev, som fortsätter 22 M i sydvästlig riktning ut i Nordsjön. Revet kallades på segelskeppens tid för "Djävulens horn".

Fyren står på Danmarks västligaste punkt.

Fyren anlades

1888 uppfördes en träfyr med lins på den 14 m höga klinten.

1899-1900 uppfördes nuvarande fyr. Det vita tornet i betong är i basen kvadratisk och 39 m högt. Det står på en sockel av granit. En trappa i trä leder med 170 trappsteg upp till lanterninen.

  • Ursprungligen utgjordes fyrlågan av en brännare med oljegas, som den på Rubjerg Knude. Samtidigt uppfördes ett lokalt gasverk

1911 fick fyren Dalén-ljus. Bränslet var nu acetylengas

1948 fick fyren elektriskt ljus. Glödlampa med 1000 W effekt.

Nuvarande karaktär: Fl (3) W 20 s 20/23 M. Lyshöjd: 55 m

Minsvepta leder

Under andra världskriget lade framför allt tyskar och engelsmän ut omfattande områden med mineringar. När freden väl var ett faktum återstod ett tålamodsprövande arbete med att svepa områdena fria från minor. Till att börja med koncentrerade man sig på att skapa säkra leder. De markerades tillfälligt med fyrskepp, tills man minsvept så mycket att "allt" betraktades som säkert.

Bland annat sveptes och markerades följande leder:

D-GPS

1995 hade den danska motsvarigheten till Sjöfartsverket i drift 3 referensstationer för D-GPS:

Station _________ Radiofrekvens (kHz)


Jfr danskt fyrväsende, oljegas, Rubjerg Knude, Nordsjön, fyrskepp, D-GPS