Avbemanning: Skillnad mellan sidversioner
Ingen redigeringssammanfattning |
Ingen redigeringssammanfattning |
||
Rad 1: | Rad 1: | ||
'''Avbemanning'''. Då [[AGA-ljus]]et infördes i början av 1900-talet behövdes inte längre ständig tillsyn av fyrljuset. Ett antal fyrplatser kunde därför avbemannas. När [[kassunfyr]]arna var på plats kunde [[fyrskepp]]en dras in. När [[dimdetektor]]n var fungerande behövdes inte längre personal för att sköta [[mistsignal]]en. ... | |||
''' | |||
Då [[AGA-ljus]]et infördes i början av 1900-talet behövdes inte längre ständig tillsyn av fyrljuset. Ett antal fyrplatser kunde därför avbemannas. När [[kassunfyr]]arna var på plats kunde [[fyrskepp]]en dras in. När [[dimdetektor]]n var fungerande behövdes inte längre personal för att sköta [[mistsignal]]en. | |||
Från omkring '''1960''' började i större skala fyrplatserna att avbemannas. | Från omkring '''1960''' började i större skala fyrplatserna att avbemannas. | ||
'''1960''' fanns omkring 450 personer anställda vid Sjöfartsstyrelsens 62 bemannade fyrplatser och 15 [[fyrskepp]]. | År '''1960''' fanns omkring 450 personer anställda vid Sjöfartsstyrelsens 62 bemannade fyrplatser och 15 [[fyrskepp]]. | ||
År '''1987''' avbemannades [[Norrskär]], '''[[finskt fyrväsende|Finlands]]''' sista bemannade fyrplats | År '''1987''' avbemannades [[Norrskär]], '''[[finskt fyrväsende|Finlands]]''' sista bemannade fyrplats | ||
Rad 21: | Rad 13: | ||
År '''2006''' i december avbemannades [[Bökfjord]], '''[[norskt fyrväsende|Norges]]''' sista bemannade fyrplats | År '''2006''' i december avbemannades [[Bökfjord]], '''[[norskt fyrväsende|Norges]]''' sista bemannade fyrplats | ||
== | |||
[[Fil:SweFlag.jpg|65 px|border|länk=svenskt fyrväsende]] | |||
[[Fil:NorFlag.jpg|65 px|border|länk=norskt fyrväsende]] | |||
[[Fil:FiFlag.jpg|65 px|border|länk=finskt fyrväsende]] | |||
[[Fil:Symbol fyr.jpg|45 px|border|länk=fyr]] | |||
[[Fil:Symbol fsk.jpg|48px|border|länk=fyrskepp]] | |||
[[Fil:Symbol kassfr.jpg|46 px|border|länk=kassunfyr]] | |||
[[Fil:Fotogenlamp ritad.jpg|33 px|border|länk=teknik]] | |||
[[Fil:Historik.jpg|62 px|border|länk=historik]] | |||
== Facket och avtal == | |||
På grund av ändrade arbetsavtal i slutet av 1950-talet skulle personalstyrkan behöva ökas från 450 till cirka 800 personer för att bibehålla bemanning dygnet runt på svenska fyrplatser och fyrskepp. Förutom kostnad för utökad personal skulle det kosta stora summor att utöka och modernisera personalbostäder och den tekniska utrustningen. Därför utarbetades en plan för att i den takt medlen så tillät automatisera och avbemanna de fyrplatser som låg inom synhåll från annan bemannad plats. | På grund av ändrade arbetsavtal i slutet av 1950-talet skulle personalstyrkan behöva ökas från 450 till cirka 800 personer för att bibehålla bemanning dygnet runt på svenska fyrplatser och fyrskepp. Förutom kostnad för utökad personal skulle det kosta stora summor att utöka och modernisera personalbostäder och den tekniska utrustningen. Därför utarbetades en plan för att i den takt medlen så tillät automatisera och avbemanna de fyrplatser som låg inom synhåll från annan bemannad plats. | ||
Rad 34: | Rad 37: | ||
För att kunna ersätta fyrskeppen utvecklades och byggdes [[kassunfyr]]ar. [[Teleskopfyr]]en utvecklades och patenterades '''1957'''. Den tekniska apparaturens tillförlitlighet bringades till en mycket hög nivå. Apparaturen försågs med en rad reservsystem och fjärrstyrd övervakning med rapportering av eventuella fel. För att hålla nere tiden för att fel skulle kunna åtgärdas försågs kassunfyrar och fyrplatser med landningsplats för helikopter så att reparatörer snabbt kunna komma på plats. | För att kunna ersätta fyrskeppen utvecklades och byggdes [[kassunfyr]]ar. [[Teleskopfyr]]en utvecklades och patenterades '''1957'''. Den tekniska apparaturens tillförlitlighet bringades till en mycket hög nivå. Apparaturen försågs med en rad reservsystem och fjärrstyrd övervakning med rapportering av eventuella fel. För att hålla nere tiden för att fel skulle kunna åtgärdas försågs kassunfyrar och fyrplatser med landningsplats för helikopter så att reparatörer snabbt kunna komma på plats. | ||
== Elektroniska hjälpmedel == | == Elektroniska hjälpmedel och personal == | ||
Även utvecklingen av elektroniska navigationshjälpmedel som [[Decca Navigator]] och [[radar]] bidrog till förutsättningarna för automatiseringen och avbemanningen. Den genomfördes i en takt som i stort stod i balans med pensionsavgången för fyrpersonalen. Ett antal omflyttningar av personal blev dock nödvändiga. | Även utvecklingen av elektroniska navigationshjälpmedel som [[Decca Navigator]] och [[radar]] bidrog till förutsättningarna för automatiseringen och avbemanningen. Den genomfördes i en takt som i stort stod i balans med pensionsavgången för fyrpersonalen. Ett antal omflyttningar av personal blev dock nödvändiga. | ||
Rad 122: | Rad 125: | ||
* 1979 [[Nidingen]], [[Örskär]], [[Sandhammaren]] | * 1979 [[Nidingen]], [[Örskär]], [[Sandhammaren]] | ||
* 1980 [[Hanö]], [[Hjortens udde]], [[Grundkallen kassunfyr]] | * 1980 [[Hanö]], [[Hjortens udde]], [[Grundkallen kassunfyr]], [[Sydostbrotten kassunfyr]] | ||
* 1998 [[Söderarm]] | * 1998 [[Söderarm]] |
Nuvarande version från 12 augusti 2022 kl. 11.17
Avbemanning. Då AGA-ljuset infördes i början av 1900-talet behövdes inte längre ständig tillsyn av fyrljuset. Ett antal fyrplatser kunde därför avbemannas. När kassunfyrarna var på plats kunde fyrskeppen dras in. När dimdetektorn var fungerande behövdes inte längre personal för att sköta mistsignalen. ...
Från omkring 1960 började i större skala fyrplatserna att avbemannas.
År 1960 fanns omkring 450 personer anställda vid Sjöfartsstyrelsens 62 bemannade fyrplatser och 15 fyrskepp.
År 1987 avbemannades Norrskär, Finlands sista bemannade fyrplats
År 2000 återstod i Sverige endast fyrarna Kullen och Holmögadd som varande bemannade
År 2003 avbemannades Holmögadd, Sveriges sista bemannade fyrplats.
År 2006 i december avbemannades Bökfjord, Norges sista bemannade fyrplats
Facket och avtal
På grund av ändrade arbetsavtal i slutet av 1950-talet skulle personalstyrkan behöva ökas från 450 till cirka 800 personer för att bibehålla bemanning dygnet runt på svenska fyrplatser och fyrskepp. Förutom kostnad för utökad personal skulle det kosta stora summor att utöka och modernisera personalbostäder och den tekniska utrustningen. Därför utarbetades en plan för att i den takt medlen så tillät automatisera och avbemanna de fyrplatser som låg inom synhåll från annan bemannad plats.
Med en rullande 5-årsplan utvecklades förutsättningarna för att kunna genomföra automatiseringen.
Mistsignal
En av fyrpersonalens på den tiden viktigaste arbetsuppgifter var att sköta mistsignaleringen. Inom Sjöfartsstyrelsen satte man igång ett intensivt arbete för att få fram en användbar detektor för automatisering av mistsignalering.
1963 patenterades en svensk dimdetektor. Den har tillverkats i flera hundra exemplar och sålts till alla världsdelar. Genom tillkomsten av dimdetektorn kunde man nu automatisera även de fyrar som inte låg inom synhåll från annan bemannad plats.
Kassunfyrar
För att kunna ersätta fyrskeppen utvecklades och byggdes kassunfyrar. Teleskopfyren utvecklades och patenterades 1957. Den tekniska apparaturens tillförlitlighet bringades till en mycket hög nivå. Apparaturen försågs med en rad reservsystem och fjärrstyrd övervakning med rapportering av eventuella fel. För att hålla nere tiden för att fel skulle kunna åtgärdas försågs kassunfyrar och fyrplatser med landningsplats för helikopter så att reparatörer snabbt kunna komma på plats.
Elektroniska hjälpmedel och personal
Även utvecklingen av elektroniska navigationshjälpmedel som Decca Navigator och radar bidrog till förutsättningarna för automatiseringen och avbemanningen. Den genomfördes i en takt som i stort stod i balans med pensionsavgången för fyrpersonalen. Ett antal omflyttningar av personal blev dock nödvändiga.
1970 övertogs fjärrkontrollen av de automatiserade fyrarna av Fyrjouren.
Kostnaden för hela den genomförda automatiseringen var 200 miljoner kronor i 1990 års penningvärde. Detta motsvarade ungefär den årliga lönekostnaden för den tänkta 800 man starka fyrbemanningen. Denna automatisering "torde vara en av de mest lönsamma investeringar som genomförts inom svensk statsförvaltning".
1975 överfördes fjärrkontrollen till det datoriserade Centralmonitorn i Norrköping.
Under 1990-talet stängdes mistsignaleringen, då den tekniska utvecklingen av elektroniska hjälpmedel för navigation ansågs ha gjort den överflödig.
Fyrplatserna avbemannades enligt följande
År Fyrplats Anmärkning
- 1223 Falsterbo munkarna drev fyringen
- 1868 Carlsten Ersatt av nybyggda Pater Noster och Marstrands hamnfyr
- 1878 Jerskullen (fyrskeppsstation), Söderstjärna Ersatt av nybyggd fyr
- 1880 Älvsborg Ersatt av två nybyggda ledfyrar Carnegieska Bruket
- 1882 Korsö Ersatt av ny fyr vid Sandhamn.
- 1889 Västergarns utholme
- 1891 Nordkoster Fyrplatsen flyttad till Ursholmen.
- 1892 Bokö Personalen ersatt av ny fyr
- 1901 Alen
- 1902 Bönan
- 1903 Ledskär Personalen ersatt av ny fyr med AGA-ljus.
- 1904 Borgholm Personalen ersatt av ny fyr med AGA-ljus.
- 1906 Fjordskär Personalen ersatt av ny fyr med AGA-ljus.
- 1909 Fjuk Personalen ersatt av ny fyr med AGA-ljus.
- 1910 Malören Personalen ersatt av ny fyr med AGA-ljus.
- 1911 Kråksundsgap, Malö Personalen ersatt av ny fyr med AGA-ljus.
- 1911 Utlängan
- 1912 Bredskärssund Personalen ersatt av ny fyr med AGA-ljus.
- 1914 Marstrands hamnfyr Personalen ersatt av ny fyr med AGA-ljus.
- 1915 Kopparstenarna (fyrskeppsstation)
- 1916 Ispeudde Personalen ersatt av ny fyr med AGA-ljus.
- 1917 Svangen Personalen ersatt av ny fyr med AGA-ljus.
- 1919 Megrundet (fyrskeppsstation)
- 1921 Gåsören
- 1922 Ystads fyrar
- 1923 Helsingborg
- 1929 Grisbådarna (fyrskeppsstation)
- 1930 Trelleborgsredd (fyrskeppsstation)
- 1931 Huvudskär
- 1932 Buskär, Viskär
- 1934 Skrivareklippan (Varberg)
- 1935 Skoghall, Valö
- 1936 Klövskär
- 1938 Islandsberg
- 1941 Grimskär
- 1943 Simpnäsklubb
- 1946 Utgrunden (fyrskeppsstation)
- 1948 Hävringe
- 1949 Gäveskär, Knippelholmen
- 1951 Ölandsrev (fyrskeppsstation)
- 1952 Naven
- 1953 Gälleudde, Tjärven
- 1955 Femörehuvud, Fjärdgrund, Grepen (fyrskeppsstation)
- 1957 Skag
- 1959 Grundkallen (fyrskeppsstation), Pite-Rönnskär
- 1960 Stenkyrkehuk, Svinbådan (fyrskeppsstation), Östra Kvarken (fyrskeppsstation)
- 1961 Grönskär, Haken (Ven östra), Kalkgrundet (fyrskeppsstation), När, Oskarsgrundet (fyrskeppsstation), Svartklubben
- 1962 Morups Tånge
- 1963 Landsort, Sydostbrottet (fyrskeppsstation)
- 1964 Böttö, Djursten, Hallands Väderö, Högbonden, Lungö, Pater Noster, Storjungfrun, Östergarn
- 1965 Faludden, Storkläppen, Ursholmen, Väderöbod
- 1966 Almagrundet (fyrskeppsstation), Draghällan, Stora Fjäderägg
- 1967 Garpen, Hävringe (fyrskeppsstation), Högby, Kapelludden, Segerstad
- 1968 Björn, Dämman, Häradskär, Svenska Björn, Svenska Högarna, Tylö, Understen
- 1969 Bergudden, Finngrunden, Fladen, Hållö, Norströmsgrund, Sjollen / Malmö redd, Svenska Björn kassunfyr
- 1970 Gotska Sandön, Västra Banken (fyrskeppsstation), Smygehuk, Tistlarna, Ölands Södra Grund (kassunfyr)
- 1971 Bjuröklubb, Rataskär
- 1972 Brämön, Falsterbo, Falsterborev (fyrskeppsstation), Utklippan
- 1973 Agö
- 1974 Vinga, Rödkallen, Stora Karlsö
- 1976 Ölands Södra Udde, Ölands Norra Udde
- 1977 Eggegrund, Fårö
- 1978 Hoburg, Måseskär
- 1979 Nidingen, Örskär, Sandhammaren
- 1998 Söderarm
Jfr vakt, Sjöfartsverket, Decca Navigator, fyrjouren, mistsignal, bemanning, ovanstående namn på fyrplats, personal.