Öppen kolfyr: Skillnad mellan sidversioner

Från fyrwiki
Hoppa till navigering Hoppa till sök
(Skapade sidan med 'öppen kolfyr, en vidareutveckling av vedeld på bar backe för fyring. Under 1500-talet började man stegvis att i öppna järnkorgar eller grytor göra fyreldar där m...')
 
Ingen redigeringssammanfattning
 
(22 mellanliggande sidversioner av samma användare visas inte)
Rad 1: Rad 1:
[[öppen kolfyr]], en vidareutveckling av vedeld på bar backe för fyring.  
'''Öppen kolfyr''', en vidareutveckling av vedeld på bar backe för fyring.  


Under 1500-talet började man stegvis att i öppna järnkorgar eller grytor göra fyreldar där man använde kol som bränsle.  
Under 1500-talet började man stegvis att i öppna järnkorgar eller grytor göra fyreldar där man använde kol som bränsle. Elden brann genom att luft trängde in från sidorna. Fyrkorgen ställdes direkt på marken ([[Nidingen]]) eller på en lämplig naturlig upphöjning eller senare på taket av ett torn (till exempel [[Djursten]], [[Falsterbo]], [[Landsort]], [[Ölands Södra Udde]]).  
* Elden brann genom att luft trängde in från sidorna.  
* Fyrkorgen ställdes direkt på marken ([[Nidingen]]) eller på en lämplig naturlig upphöjning eller senare på taket av ett torn (till exempel [[Djursten]], [[Falsterbo]], [[Landsort]], [[Öland Södra Udde]]).
* Fyringen var arbetskrävande.
* Den stora åtgången av bränsle gjorde det kostsamt.
* Fyrelden var utsatt för vädrets makter.  


== Bränsle ==
Fyringen var arbetskrävande. Den stora åtgången av bränsle gjorde det kostsamt. Fyrelden var utsatt för vädrets makter.
 
 
[[Fil:F W.jpg|400px|right|border|länk=fyrkaraktär]]
 
[[Fil:Symbol fyr.jpg|45 px|border|länk=fyr]]
[[Fil:Fotogenlamp ritad.jpg|33 px|border|länk=teknik]]
[[Fil:Historik.jpg|52 px|border|länk=historik]]
[[Fil:Kompassros ritad.jpg|45 px|border|länk=navigation]]
[[Fil:Symbol Person.jpg|45 px|border|länk=personal]]
[[Fil:Livet.jpg|41px|border|länk=livet]]
 
[[Fil:Gotland 2.jpg|thumb|200px|Eldning i öppen kolfyr vid [[Grynge]] på [[Gotland]]. Foto Ulla Hillberg]]
[[Fil:Gotland 1.jpg|thumb|200px|Eldning i öppen kolfyr vid [[Grynge]] på [[Gotland]]. Foto Ulla Hillberg]]
[[Fil:Fyrfat Sv Da ritat.jpg|thumb|200px| Fyrfat svensk respektive dansk-norsk modell. Figur Leif Elsby]]
 
 
== [[Bränsle]] ==
I Sverige använde man först inhemsk ved och träkol  
I Sverige använde man först inhemsk ved och träkol  
* men övergick till stenkol som hade längre brinntid.  
* men övergick till stenkol som hade längre brinntid.  
* Stenkolen kom från början från gruvor vid Leith i Skottland, så kallad Parrol- eller Cannellkol,  
* Stenkolen kom från början från gruvor vid Leith i Skottland, så kallad Parrol- eller Cannellkol,  
* senare från kolfälten vid Höganäs i nordvästra Skåne men var senare oftast importerad från England, eftersom denna var av lämpligare kvalitet.  
* senare från kolfälten vid Höganäs i nordvästra Skåne men var senare oftast importerad från England, eftersom denna var av lämpligare kvalitet.  
(Här skall bild in)
 
 
== Fyrfatens konstruktion ==
== Fyrfatens konstruktion ==
Rad 20: Rad 30:
* Fyrfaten i Danmark- Norge var i regel 20-22 tum (51-56 cm) i diameter, 27-30 tum (69-76 cm) i höjd och var tillverkade av plattjärn med nitförband. Invändigt vid grytans halva höjd fanns knaster som den lösa rosten vilade på. Denna gryta kunde ställas på valfri kortände. Den ställdes direkt på marken eller på någon upphöjning.  
* Fyrfaten i Danmark- Norge var i regel 20-22 tum (51-56 cm) i diameter, 27-30 tum (69-76 cm) i höjd och var tillverkade av plattjärn med nitförband. Invändigt vid grytans halva höjd fanns knaster som den lösa rosten vilade på. Denna gryta kunde ställas på valfri kortände. Den ställdes direkt på marken eller på någon upphöjning.  
* Askan samlades under rosten. Höjden på lågan varierade på grund av väder och passning. När det blåste svepte lågan ner bakom fyrfatet. Vid pålandsvind skymdes lågan av fyrfatet.
* Askan samlades under rosten. Höjden på lågan varierade på grund av väder och passning. När det blåste svepte lågan ner bakom fyrfatet. Vid pålandsvind skymdes lågan av fyrfatet.
<gallery>
Fil:Öppen kolfyr ritad.jpg| Öppen kolfyr med fyrfat på bar backe. Figur Leif Elsby
Fil:Djursten öppenkolfyr ritad.jpg| [[Djursten]] öppen kolfyr. Figur Leif Elsby
Fil:Landsort öppenkolfyr ritad.jpg| [[Landsort]] öppen kolfyr. Figur Leif Elsby
Fil:Falsterbo kolfyr ritad.jpg| [[Falsterbo]] öppen kolfyr. Figur Leif Elsby
Fil:Nakkehoved öppenkolfyr ritad.jpg| [[Nakkehoved]] med två stycken torn med öppen kolfyr. Figur Leif Elsby
Fil:Skagen Vit ritad.jpg|[[Skagen]] Den Vide Fyr i utförande [[öppen kolfyr]]. Figur Leif Elsby
Fil:KopuÖppenKolfyr.jpg|[[Kopu]] som [[öppen kolfyr]]. Estniska Fyrsällskapet
Fil:KopuTäcktKolfyr.jpg|[[Kopu]] som [[täckt stenkolsfyr]]. Ritning från 1814
</gallery>


== Hur att elda ==
== Hur att elda ==
[[Fil:Gamla fyreldar Veitmeyers book.JPG|border|600px]]
Anders Polheimer kommenterade om de svenska fyrarna att kolen bör kastas på glöden i måttliga kvantiteter, "knappt över 2 eller 3 tum tjockt", samt att den underliggande glöden inte bör brinna längre ner än till 4 till 5 tum nära rosten "för att ännu inneha hetta nog till att skyndsamt kunna tända de nykomna kolen".  
Anders Polheimer kommenterade om de svenska fyrarna att kolen bör kastas på glöden i måttliga kvantiteter, "knappt över 2 eller 3 tum tjockt", samt att den underliggande glöden inte bör brinna längre ner än till 4 till 5 tum nära rosten "för att ännu inneha hetta nog till att skyndsamt kunna tända de nykomna kolen".  


Rad 31: Rad 55:
* Den dansk- norska konstruktionen gav lufttillförsel även underifrån genom rosten.  
* Den dansk- norska konstruktionen gav lufttillförsel även underifrån genom rosten.  
* Ferder kolfyr hade en kolförbrukningen av 45 läster (630 tunnor) per år.  
* Ferder kolfyr hade en kolförbrukningen av 45 läster (630 tunnor) per år.  
(här skall bild in)


* Den vänstra avbildningen avser att föreställa [[Djursten]]s fyr år 1787, med trätrappan utbytt mot stentrappa. De två större tornen föreställer Landsorts fyr som den såg ut på 1600-talet resp fram till 1840, då den byggdes om till spegelfyr med oljelampor.  
* Den vänstra avbildningen avser att föreställa [[Djursten]]s fyr år 1787, med trätrappan utbytt mot stentrappa. De två större tornen föreställer Landsorts fyr som den såg ut på 1600-talet resp fram till 1840, då den byggdes om till spegelfyr med oljelampor.  
Rad 39: Rad 61:
== Fyrplatser ==
== Fyrplatser ==
'''Följande svenska fyrplatser har under följande tid varit i utförandet öppen kolsfyr'''
'''Följande svenska fyrplatser har under följande tid varit i utförandet öppen kolsfyr'''
* 1624-1817 [[Kullen]]  
* 1527-____ [[Kopu]]/Dagerort i nuvarande Estland. Fyren 1563-1708 i svensk ägo
* 1624-1823 [[Nidingen]], dock som [[vippfyr]] 1635 - någon gång på 1660-talet
* 1646-____ [[Svalferort]] i nuvarande Estland. Fyren i svensk ägo till 1708
* 1687-1840 [[Landsort]]   
* 1620-talet-____ [[Runö]] i nuvarande Estland. Fyren i svensk ägo till 1708
* 1767-1838 [[Djursten]]   
* 1657-____ [[Lyserort]] i nuvarande Lettland. Fyren i svensk ägo till 1708
* 1770-1844 [[Grönskär]]  
* 1657-____ [[Domesnäs]] i nuvarande Lettland. Fyren i svensk ägo till 1708
* 1785-1822 [[Ölands Södra Udde]]
* 1624-1817 [[Kullen]]  
* 1785-1837 [[Holmögadd]]
* 1624-1823 [[Nidingen]], dock som [[vippfyr]] 1635 - någon gång på 1660-talet
* 1795-1843 [[Falsterbo]]  
* 1687-1840 [[Landsort]]   
* 1849-1849 [[Östergarn]]
* 1767-1838 [[Djursten]]   
* 1770-1844 [[Grönskär]]  
* 1785-1822 [[Ölands Södra Udde]]
* 1785-1837 [[Holmögadd]]
* 1795-1843 [[Falsterbo]]  
* 1831-1832 [[Sandhammaren]], provisorisk fyr
* 1849-1849 [[Östergarn]]
 
* Under ombyggnaden 1849 av [[Östergarn]]s fyr på [[Gotland]] användes en provisorisk öppen kolfyr av Anders [[Polheimer]]s konstruktion. Denna är den i Sverige sist byggda och '''den enda bevarade'''.
 
== Länkar ==
* Ur Blänket 2007:4 '''[http://www.fyr.org/wiki-files/Blanket2007Extract/EnMagiskFyrupplevelsePaGotland.pdf En magisk fyrupplevelse på Gotland]''', Esbjörn Hillberg


* Under ombyggnaden 1849 av [[Östergarn]]s fyr på [[Gotland]] användes en provisorisk öppen kolfyr av Anders [[Polheimer]]s konstruktion. Denna är den i Sverige sist byggda och [[den enda bevarade]].
* [[Stenkolsfyr]], [[Polheimer]]. Ur '''[[Blänket]] Nr''' 2014:3 '''[http://www.fyr.org/wiki-files/Blanket2014Extract/AndersPolheimerOchStenkolsfyrar.pdf Anders Polheimer och stenkolsfyrar]''', Esbjörn Hillberg




Jfr [[vippfyr]], [[täckt stenkolsfyr]], [[fyr- och handelshistoria]], [[Höganäs]], [[Polheimer]], [[lysvidd]], [[Löwenörn]].
Jfr [[bränsle]], [[vippfyr]], [[täckt stenkolsfyr]], [[fyr- och handelshistoria]], [[Polheimer]], [[lysvidd]], [[Löwenörn]], [[fyrljus]].

Nuvarande version från 7 oktober 2018 kl. 13.55

Öppen kolfyr, en vidareutveckling av vedeld på bar backe för fyring.

Under 1500-talet började man stegvis att i öppna järnkorgar eller grytor göra fyreldar där man använde kol som bränsle. Elden brann genom att luft trängde in från sidorna. Fyrkorgen ställdes direkt på marken (Nidingen) eller på en lämplig naturlig upphöjning eller senare på taket av ett torn (till exempel Djursten, Falsterbo, Landsort, Ölands Södra Udde).

Fyringen var arbetskrävande. Den stora åtgången av bränsle gjorde det kostsamt. Fyrelden var utsatt för vädrets makter.


F W.jpg

Symbol fyr.jpg Fotogenlamp ritad.jpg Historik.jpg Kompassros ritad.jpg Symbol Person.jpg Livet.jpg

Eldning i öppen kolfyr vid GryngeGotland. Foto Ulla Hillberg
Eldning i öppen kolfyr vid GryngeGotland. Foto Ulla Hillberg
Fyrfat svensk respektive dansk-norsk modell. Figur Leif Elsby


Bränsle

I Sverige använde man först inhemsk ved och träkol

  • men övergick till stenkol som hade längre brinntid.
  • Stenkolen kom från början från gruvor vid Leith i Skottland, så kallad Parrol- eller Cannellkol,
  • senare från kolfälten vid Höganäs i nordvästra Skåne men var senare oftast importerad från England, eftersom denna var av lämpligare kvalitet.

Fyrfatens konstruktion

Fyrfaten i dåtidens Sverige var i regel 22 tum (56 cm) i diameter och 18 tum (45 cm) höga med en fast rost som botten. De tillverkades antingen i smitt järn eller i gjutjärn. De vertikala öppningarna var 1½ till 2 tum.

  • Fyrfaten i Danmark- Norge var i regel 20-22 tum (51-56 cm) i diameter, 27-30 tum (69-76 cm) i höjd och var tillverkade av plattjärn med nitförband. Invändigt vid grytans halva höjd fanns knaster som den lösa rosten vilade på. Denna gryta kunde ställas på valfri kortände. Den ställdes direkt på marken eller på någon upphöjning.
  • Askan samlades under rosten. Höjden på lågan varierade på grund av väder och passning. När det blåste svepte lågan ner bakom fyrfatet. Vid pålandsvind skymdes lågan av fyrfatet.

Hur att elda

Gamla fyreldar Veitmeyers book.JPG

Anders Polheimer kommenterade om de svenska fyrarna att kolen bör kastas på glöden i måttliga kvantiteter, "knappt över 2 eller 3 tum tjockt", samt att den underliggande glöden inte bör brinna längre ner än till 4 till 5 tum nära rosten "för att ännu inneha hetta nog till att skyndsamt kunna tända de nykomna kolen".

Polheimer kommenterade också om de svenska kolfyrarna att "luften har ingen annan åtkomst till eldens underhållande än ifrån sidorna och det i mån av blåsvädrets styrka att kunna intränga emellan kolen. Lågelden bibehåller sig därför bäst på den sida som vetter mot vinden. Men blåsvädret kan ej med den livliga lågans bibehållande tränga igenom hela kolmassan som är 22 tum till andra brädden. Härav händer att en del av kolen uti sådan väderlek brinner med lågeld, men de närmaste där intill belägna, på vilka det friska blåsvädret inte kan verka, bliva av de brinnande kolens hetta stekta och mista sitt mesta brännbara uti en tjock gulbrun rök".

Åtgången

Åtgången av kol berodde på väder och vind. I en svensk fyr vid svag till måttlig vind gick det åt 2-3 tunnor kol per natt om 16-17 timmars eldning. I hård vind och storm gick det åt 5-6 tunnor.

  • För de svenska fyrarna åtgick 600-700 tunnor kol per år och fyrfat.
  • Den dansk- norska konstruktionen gav lufttillförsel även underifrån genom rosten.
  • Ferder kolfyr hade en kolförbrukningen av 45 läster (630 tunnor) per år.
  • Den vänstra avbildningen avser att föreställa Djurstens fyr år 1787, med trätrappan utbytt mot stentrappa. De två större tornen föreställer Landsorts fyr som den såg ut på 1600-talet resp fram till 1840, då den byggdes om till spegelfyr med oljelampor.
  • På 1600-talet vidareutvecklades den öppna kolfyren till vippfyr. Med början på sent 1700-tal började de båda att ersättas av konstruktionen täckt stenkolsfyr.

Fyrplatser

Följande svenska fyrplatser har under följande tid varit i utförandet öppen kolsfyr

  • Under ombyggnaden 1849 av Östergarns fyr på Gotland användes en provisorisk öppen kolfyr av Anders Polheimers konstruktion. Denna är den i Sverige sist byggda och den enda bevarade.

Länkar


Jfr bränsle, vippfyr, täckt stenkolsfyr, fyr- och handelshistoria, Polheimer, lysvidd, Löwenörn, fyrljus.