Ölands Södra Udde: Skillnad mellan sidversioner

Från fyrwiki
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Ingen redigeringssammanfattning
Ingen redigeringssammanfattning
Rad 133: Rad 133:
== Länkar ==
== Länkar ==
* Ur Blänket 2015:4 '''[http://www.fyr.org/wiki-files/Blanket2015Extract/KungligtLangeJan.pdf Kungligt besök vid Långe Jan]''', Torbjörn Mattsson
* Ur Blänket 2015:4 '''[http://www.fyr.org/wiki-files/Blanket2015Extract/KungligtLangeJan.pdf Kungligt besök vid Långe Jan]''', Torbjörn Mattsson
== Bilder ritade av Samuel Hedlund ==
[[Fil:Långe Jan Fyr 1.jpg|border|300px]]
[[Fil:Långe Jan Fyr 2.jpg|border|300px]]
[[Fil:Långe Jan Fyr 3.jpg|border|300px]]
[[Fil:Långe Jan Fyr 4.jpg|border|300px]]
[[Fil:Långe Jan Fyr 5.jpg|border|300px]]
[[Fil:Långe Jan Fyr 6.jpg|border|300px]]


== Ur Fyrhandboken ==
== Ur Fyrhandboken ==

Versionen från 12 juni 2016 kl. 10.34

Ölands Södra Udde, fyrplats på södra udden av Öland, Mellersta Östersjön

Ölands Södra Udde. Foto Esbjorn Hillberg

SweFlag.jpg Symbol fyr.jpg Lur ritad.jpg Livet.jpg

ÖlandsSödra karta ritad.jpg
Ölands Södra Udde. Foto Esbjorn Hillberg
Ölands Södra Udde. Vykort
Fyrarna Ölands Norra Udde, Ölands Södra Udde och Grimskär. Ur 1852 års Underrättelser om Fyrar, Känningsbåkar och andra Sjömärken
Ölands Södra Udde. Ur fyrlista från 1872
Ölands Södra Udde. Ur Kongl. Lotsverkets fasta fyrar 1880
Ölands Södra Udde. Vykort
Ölands Södra Udde fyrplats åt norr. Foto Leif Elsby
Ölands Södra Udde lanternin med lins. Foto Leif Elsby
Gustav Mattson vid telefonen i vaktrummet. Foto okänd
Mistsignalkanoner Ölands Södra Udde. Foto Leif Elsby
Ölands Södra Udde. Foto Leif Elsby
Laddar karta ...


Svenskt nr Int.nr WGS-84 Lat./Long. Fyrkaraktär Lysvidd M Bemannad
552800 C 7280 N 56 12, O 16 24 Fl(2) W 30 s 18 F.d., se bemanning
Tidigaste fyr år Nuvarande fyr år Automatiserad år Avbemannad år Tornets höjd m Lyshöjd m
1785 1785 1948 1980 41,6 41


Och innan

1672 fick Maria Sofia de la Gardie kungligt privilegium för uppförande och brukande av två fyrar på Öland: Ölands Södra Udde resp Ölands Norra Udde.

  • Hon hade redan samma privilegium för de skånska fyrarna Kullen och Falsterbo, dit hon levererade kol från egna gruvor i Skåne.

1675, när Sverige åter kom i krig med Danmark, släcktes denna fyr, liksom Kullens.

1677 uppfördes (eventuellt) en vippfyr. Ett boningshus uppfördes.

Öppen kolfyr

1785 tändes Ölands södra udde, ritad av överintendent Carl Cronstedt. Tornet byggdes i kalksten i form av en 40 m hög cylinder med en öppen stenkolsgryta på toppen.

  • Detta blev landets högsta fyrtorn. 197 trappsteg leder upp i tornet, som byggdes av sten från det nedlagda klostret S:t Johannes, därav namnet "Jan".

Täckt stenkolsfyr

1822 ändrades tornet till täckt stenkolsfyr.

Linsfyr

1844-1845 byggdes tornet om och försågs med ny lanternin och linsapparat.

1847 modifierades linsen genom att facket med sfärisk spegel utbyttes mot ett fack à 60° dioptrisk trumlins som 1847 nedmonterats från Morups Tånge.

1864 kompletterades linsen med 6 fack krona (12 ringar) och 5 fack krans (5 ringar). Folierad spegel ersattes.

1872 enligt Lotsstyrelsen: ”Linsfyr med fast sken. Lat. N 56° 11',8. Long O 16° 24',0.

  • Fyrapparaten: 2:dra ordningens lins-.
  • Fyrljusets höjd över vattenytan: 136 fot (40,8 m).
  • Fyrtornet: av sten, gråvitt med rött bälte.
  • Lysvidd: 18 (distans)minuter.
  • Grundens höjd över vattenytan: 8 fot (2,4 m).
  • Lysfält: från ONO sjövart runtom horisonten norrifrån.
  • Tornets höjd från grund: 140 fot (42,0 m).

Fyrtornet står på yttersta södra udden av Öland. I anseende till dess höjd och stora diameter är det ett gott dagmärke. Nära intill och norr om detsamma står fyrbetjäningens rödmålade boningshus. På yttersta delen av det från udden utskjutande revet står i SSV från fyren på ett djup av 4 till 5 famnar en prick med 2:ne röda topptecken på röd och vit stång och i SO en prick med ett rött topptecken på röd stång. Vid fyrplatsen finns kanoner, med vilka under tjocka hörda ljudsignaler besvaras.”

1873 erhölls två signalkanoner med lavetter och ett kruthus.

1878 monterades en von Otters klippapparat.

Fotogen

1887 utbyttes oljelampan för rovolja mot fotogenlampa med veke.

1891 installerades en mistsignalkanon "av kommendör Engströms modell".

1896 installerades en ny mistsignalkanon, sedan den gamla gått sönder.

Ny lins, Lux-ljus

1906 byggdes tornet om och försågs med ny lanternin och linsapparat av 3:e ordningen (se nedan), Lux-ljus, von Otters klippapparat. Torntoppen byggdes om.

  • En bifyr, lins av 2:a ordningen med lux-ljus, uppsattes i tornet för att varna för Utgrunden och Ölandslandet.

1907 utbyttes mistsignalkanonen mot en knallsignalapparat. Kanonen flyttades till Fårö.

1920 byggdes ett nytt bostadshus år fyrmästaren. Personalen disponerade vardera ett boningshus med trädgård. De hade för tillfället 6 kor och 2 hästar. Fyrområdet utökades från 3 till 6 hektar. Jakt och fiske fick bedrivas på fyrplatsens område.

1923 planterades 7000 tallplantor för att bilda skydd mot nordliga och nordostliga vindar.

1935 indrogs issignaleringen från tornet.

Elektriskt ljus

1948 elektrifierades fyrplats och fyr. Fyren erhöll fasadbelysning.

1950 utbyttes knallsignalapparaten mot en Nautofon.

  • Ett maskinhus anordnades för reservkraft för fyr och mistsignal.

1968 var tornet 41,6 m högt, målat vitt med svart bälte. Fyrtornets övre del fasadbelyst. Omgående lins av 3:e ordningen.

  • Optisk karaktär: Bx(2) 30 s 18 M. Lyshöjd: 41 m. Ljusstyrka: W 1 200 000 cd.
  • Akustisk karaktär: Nautofon 4 ljud var 60 s. (2 + 3 +2 + 3 +2 + 3 +2 + 43). Nautofonen är uppsatt på en grå 7,5 m hög stolpe cirka 100 m S om fyren.

1976 delautomatiserades fyren, "Långe Jan" kallad i folkmun.

Avbemanning och personal

1980 avbemannades fyren, se avbemanning.

För att få reda på vilka som arbetat här klicka på länken: fyrpersonal Ölands Södra Udde

Och sedan

2000 var tornet 41,6 m högt, målat vitt med svart bälte. Fyrtornets övre del fasadbelyst.

  • Bifyrens lysvinkel: 153,5-G-159-W-167,5-R-land.

Nuvarande optik: 3:e ordningen (1000 mm Ø) dioptrisk planlins med bulls-eye och 5 inslipade ringar omgivna av ett varierande antal (8-12) separata catadioptriska prismaringar, 2 fack á 135°, monterade 90° mot varandra samt catoptrisk spegel 90°, roterande, kvicksilverlagring, Barbier Bernard & Turenne. 2x1000W 120V glödlampa, dubblerad el. drivanordning för linsen, landkabel, reservkraft från dieselmotor

Nuvarande karaktär: Fl(2) W 30 s 26,0 M. Lyshöjd: 41,0 m.


Nuvarande optik bifyr: 2:a ordningen (1400 mm) dioptrisk trumlins 60° med catadioptrisk krona (12 ringar) och krans (5 ringar), linshöjd krona 830, trumma 816, krans 498 = 2144 mm, 2x1000W 120V glödlampa

Nuvarande karaktär bifyr: F WRG 19,0 M. Lyshöjd: 19,0 m.

Länkar

Bilder ritade av Samuel Hedlund

Långe Jan Fyr 1.jpg Långe Jan Fyr 2.jpg Långe Jan Fyr 3.jpg Långe Jan Fyr 4.jpg Långe Jan Fyr 5.jpg Långe Jan Fyr 6.jpg

Ur Fyrhandboken

Fyrplatsbostäder Naturvårdsverket (1984). Inga övernattningsplatser
Ägare SjöV (0771-630000) äger fyr och maskinhus
Kontaktperson naturum Ottenby informerar 0485-661200, www.ottenby.se
Vägbeskrivning Väg brofästet Öland - fyren c:a 54 km. Kör väg 136 söderut till slutet.
Övrigt Redan 1669 planerades en fyr på Ölands södra udde men planen fullföljdes aldrig. Troligtvis fanns periodvis någon form av fyrljus på udden (en vippfyr finns på en karta från 1677) tills nuvarande fyr byggdes 1785 (troligen av ryska krigsfångar), ritad av överintendenten Carl Cronstedt. Fyren ändrades från öppen till täckt stenkolsfyr 1822 och en hissanordning för kol installerades. År 1843-45 fick den en ny lanternin, en trevekig moderatörlampa för rovolja (förbrukning 30 cl/tim) och en 2:a ordn. dioptrisk trumlins 5 fack á 60° med konkava folierade glasspeglar ovanför trumman samt 1 fack á 60° med sfärisk spegel, Henry Lepaute. Fyren tändes 1 september 1845, klassificerades som stillastående lentillefyr af 2:a ordningen och skenet syntes 4-4½ mil vid klart väder. År 1847 byttes spegelfacket ut mot ett linsfack. År 1864 installerades 6 fack krona (12 ringar) och 5 fack krans (5 ringar), år 1878 urverk och persiennapparat. År 1887 byttes lampnäbben för rovolja ut mot en fyrvekig lampnäbb för fotogen (förbrukning 75 cl/tim). År 1906 installerades nuvarande linsapparat, en ny persiennapparat, luxljus (förbrukning 90 cl/tim) samt nuvarande bifyr då med luxljus (förbrukning 40 cl/tim). Ljusstyrkan ökades därmed från 5.000 till 150.000 Heffnerljus. Fyren elektrifierades år 1948 (1000W 130V lampa). Den avsmalnande sockelvåningen i kombination med den stickbågevälvda portalen, den inflyttade dörren och skrifttavlan ovanför valvet (Gustaf III 1785) ger fyren ett speciellt arkitekturhistoriskt värde. Fyren kallas ”Långe Jan” och är Sveriges högsta fyr. Fram till 1962 var den även Skandinaviens högsta fyr. Ett litet fyrmuseum och värmestuga finns i fyrvaktarbostaden närmast fyren. Dessutom finns ett nybyggt fågel- och naturmuseum.
Skydd enligt lag Statligt byggnadsminne 1935, fyren, utökat 2008.

Se och beställ Svenska Fyrsällskapets Fyrhandbok genom att klicka på länken Fyrhandbok.


Jfr Mellersta Östersjön, svenskt fyrväsende, Öland, öppen kolfyr, täckt stenkolsfyr, fyroptik, folierad spegel, Lux-ljus, mistsignal, bifyr, kvicksilverlagring