Tylö
Tylö, fyrplats utanför Tylösand. Kattegatt. Bemannad 1871 - 1968. Ersatt av kassunfyren Tylögrund.
V om Halmstad. I sektorn 18- 52 grad är vattnet grunt (3 - 6 m) inom ett avstånd av 300 m från fyren.
Förtoning över Tylö enligt Beskrifning 1872.
Tylö fyrplats. Foto Göran Stierna 2020.
| Svenskt nr | Int.nr | WGS-84 Lat./Long. | Fyrkaraktär | Lysvidd M | Bemannad |
|---|---|---|---|---|---|
| 7307 | finns ej | N 56 39, O 12 43 | (släckt) | - | F.d., se bemanning |
| Tidigaste fyr år | Nuvarande fyr år | Automatiserad år | Avbemannad år | Tornets höjd m | Lyshöjd m |
| 1870 | 1870 | släckt 1968 | 1968 | 13 | 17 |
Ur Minnesalbum 1914-1924
"Tylö fyr. Belägen på Tylön utanför Halmstad. Lyser över sjön samt är angöring till Halmstad. Postadress: Halmstad. Telegramadress: Rt. 799 b. Halmstad.
Fyren byggdes år 1870 och försågs år 1907 med mistsignalanordning, enär sjöfarten på Halmstad var synnerligen livlig vid sekelskiftet och staden ägde en talrik segelfartygsflotta.
Kort efter fyrens tillkomst gjordes försök att plantera skog på ön, som dittills erbjudit synen av nakna bergknallar. Efter många misslyckade försök och omplanteringar lyckades det att få en del bergtall och gran att växa på östra sida, där något jord och flygsand finns. Området inhägnades. Denna plantering är nu emellertid till större delen borta, träden döda och uppryckta av stormarna. De senare årens försök till återplantering ha endast lyckats i ringa mån.
Bestående har däremot de första fyrmännens arbete med plantering av en allé av alm och oxel blivit. Fåglarna har sedan sörjt för nyplantering, och flera hundra plantor av dessa träd i olika åldersstadier växa på ön.
På ön finns ett rikt fågelliv, tack vare fyrbetjäningens omsorg om skyddandet av fåglarnas bon och ägg. Sommaren 1924 fanns på ön, utom av ejder, skrak, grisslor m. fl. arter, omkring 1,400 bon av måsar. Det rika fågellivet lockar sommartid över en mängd besökande från den närbelägna badorten Tylösand."
Området
1 000 m S-SV om fyren ligger grundområdet Tylögrund med minsta djup 1,5 m. Fyrskenet är skymt i Laholmsbuktens N del från cirka 290° och norröver.
Fyrplatsen
1870 anlades fyrplatsen. Fyrtornet i järnplåt var tiokantigt och 13 m högt. Fyrapparaten var utrustad med oljelampa med veke och en omgående 3:e ordningens lins, som gav fyrkaraktären "tindrande sken". Ritat av L Fr Lindberg. Boningshuset var tillverkat av snickerifabriken Bark & Warburg i Göteborg.
Original optik: 3:e ordningen (1000 mm Ø) var en dioptrisk planlins med bulls-eye och inslipade ringar 16 fack á 22,5° samt catadioptrisk krona (11 ringar) och krans (4 ringar) båda 8 fack, linshöjd: krona 624, trumma 689, krans 213 = 1526 mm, roterande på 8 hjul av metall, 1 blänk på drygt 2 sek var 10 sek, urverk med lod (vikt 28,3 kg), tvåvekig fotogenlampa med oföränderlig bränsleyta
1872 enligt Lotsstyrelsen: ”Omgående linsfyr med tindrande sken. Lat. N. 56° 38’,8. Long. O. 12° 43’,0.
- Fyrapparaten: 3:dje ordningens lins-.
- Fyrljusets höjd över vattenytan: 58 fot (17,4 m).
- Fyrtornet: av järnplåt, rödbrunt
- Lysvidd: 12 (distans)minuter.
- Grundens höjd över vattenytan: 24 fot (7,2 m).
- Lysfält: runtom mot sjön, utom från SO t O, ostvart mot land.
- Tornets höjd från grund: 44 fot (13,2 m).
Fyrtornet står på västra delen av Tylön, belägen västvart från Halmstad. Linsapparaten är av 3:dje ordningen och visar inom var 10:de sekund en vit blänk av 3 till 4 sekunders varaktighet. Nordost om fyrtornet ligger på omkring 300 fots avstånd fyrbetjäningens rödmålade boningshus m fl byggnader. På öns högsta del, nordvart om fyren, finns några toppiga stenrös. SV från Tylön står på Tylögrundet en prick med rödmålat topptecken. Tylö fyrinrättning anbringades 1870, och fyren tändes första gången på hösten samma år.”
1896 byggdes en båtslip.
1908 försågs fyrplatsen med telefon till Halmstad.
Lux-ljus
1909 utbyttes lampa med veke mot Lux-ljus. En mistsirén installerades.
- Fyrkaraktär: B W 30s 13M. Ljus c:a 12 sek, mörker c:a 18 sek. Lins av 3:e ordningen. Ljusstyrka: 30,000 Hf. Lyshöjd: 17,2 m. Vitt, tiokantigt 13,4 m högt järntorn.
- Skymmes av hög landudde från 290 grad ostvart över åt landsidan.
1950 utbyttes mistsirénen mot tyfon.
1961 var fyrkaraktären B 30 s 13 M. Omgående lins med Lux-ljus. Ljusstyrka: 18 000 HK (vit sektor) 4 500 HK (röd sektor).
- Mistsignal: Tyfon 1 ljud 60 s (5+55).
1964 utbyttes Lux-ljuset mot elektriskt ljus.
1968 var tornet 13,4 m högt, målat vitt. Lins av 3:e ordningen. Elektriskt ljus med Lux-ljus som reserv.
- Optisk karaktär: B WR 30 s 13 M. Lyshöjd: 17,2 m. Ljusstyrka: W 18 000 cd, R 4 800 cd.
- Akustisk karaktär: Tyfon 1 ljud var 60 s. (5 + 55).
Lotsbarnskola
1890-1910 hade Tylö lotsbarnskola. Lärare var: Elise Banck, Mariana Wounsch och Olga Karlberg följd av Signe Boman.
- 1890 Elise Banck, 71 dagar, 7 elever varav 7 var lots-/fyrbarn
- 1891 Elise Banck, 72 dagar, 10 elever varav 8 var lots-/fyrbarn
- 1892 Elise Banck, 83 dagar, 10 elever varav 10 var lots-/fyrbarn
- 1893 Elise Banck, 70 dagar, 10 elever varav 10 var lots-/fyrbarn
- 1894 (uppgift saknas)
- 1895 Elise Banck, 79 dagar, 7 elever varav 7 var lots-/fyrbarn
- 1896 Mariana Wounsch, 76 dagar, 8 elever varav 8 var lots-/fyrbarn
- 1897 Mariana Wounsch, 74 dagar, 9 elever varav 9 var lots-/fyrbarn
- 1898 Mariana Wounsch, 75 dagar, 7 elever varav 7 var lots-/fyrbarn
- 1899 Mariana Wounsch, 72 dagar, 8 elever varav 7 var lots-/fyrbarn
- 1900 Mariana Wounsch, 82 dagar, 6 elever varav 6 var lots-/fyrbarn
- 1901 Mariana Wounsch, 75 dagar, 7 elever varav 6 var lots-/fyrbarn
- 1902 Mariana Wounsch, 70 dagar, 5 elever varav 5 var lots-/fyrbarn
- 1903 Mariana Wounsch, 72 dagar, 5 elever varav 5 var lots-/fyrbarn
- 1904 Mariana Wounsch, 70 dagar, 5 elever varav 5 var lots-/fyrbarn
- 1905-1907 (ingen lotsbarnskola)
- 1908 Olga Karlberg, 112 dagar, 4 elever varav 4 var lots-/fyrbarn
- 1909 (ingen lotsbarnskola)
- 1910 Signe Boman, 118 dagar, 6 elever varav 6 var lots-/fyrbarn
Efter detta årtal särredovisar dokumenten inte lots- / fyrplats utan anger bara lärarna som "klump" för följande årtal för Västra Lotsdistriktet:
- 1912: Signe S Boman, Mariana Wounsch, Blenda K Johansson, Ruth F Scherman, Agda I A Nilsson
- 1915: Ruth F Scherman, Gerda S Svensson, Rut S Bejer, Märtha C Jakobsson
- 1918: Märtha C Jakobsson
- 1921: Gertrud A Olsson, Edla M Strömmer
- 1925: -
Avbemanning och personal
1968 tändes den fjärrmanövrerade kassunfyren Tylögrund, placerad på det närbelägna Tylö Grund.
- Fyren på Tylön släcktes.
- Fyrplatsen avbemannades. Se avbemanning.
För att få reda på vilka som arbetat här klicka på länken: fyrpersonal Tylö
Och sedan
Linsen monterades ner.
- Tornet fick stå kvar som sjömärke.
2011 fick fyrtornet sig en omfattande restaurering genom försorg av Statens Fastighetsverk.
Nuvarande optik: Nedmonterad men kan ev återtändas i framtiden
Nuvarande karaktär: (släckt)
Länkar
- Ur Blänket 2011:2 Renoveringen av Tylöns fyr, Anders Röös, Statens fastighetsverk
Klicka på länken: Hemsida
Ur Våra fyrar 1944
| Bemanning | Fm, Fv, Fb, sem.-vik. hela semestertiden. |
| Klass | Fyrplats klass: I. Dyrortsgrupp: B. |
| Fyrinrättningen | Fotogenglödljus, lins 3:e ordningen. Mistsirén, 2 st. 12 hkr. Bolinder-motorer. Vitt 13,5 m högt fyrtorn av järn. |
| Läge och natur | Vackert läge c:a 500 m V Tylösands havsbad, 1/5 av ön skogbevuxen, rik växtlighet, ovanligt rikt fågelliv. Ön är fridlyst. |
| Bostäder | Fm 3 rum och kök, Fv och Fb vardera 2 rum och kök. Inga bekvämligheter. |
| Hamn | Brygga och slip med vinsch. Hamnen är ej skyddad. |
| Kommunikationer | Personalens båtar. Bussförbindelse 2 ggr. i veckan Tylösand-Halmstad, 10 km. Under badsäsong, c:a 3 mån, går bussen varje timme. |
| Postanstalt | Halmstad. Väg dit: 0,5 km sjöväg, 10 km landsväg. Under badsäsongen postanstalt i Tylösand, övrig del av året hämtas brev och tidningar å telegrafstationen i Tylösand, paket och värdepost hämtas i Halmstad. |
| Handelsbod | Halmstad. Väg dit: se ovan. Under badsäsongen kan inköp göras i Tylösand, men denna möjlighet använder sig personalen mycket sällan av. |
| Skola | Halmstad. |
| Övrigt | Under den tid då brev och tidningar avhämtas å telegrafstationen i Tylösand, erlägger personalen viss avgift härför. Växtligheten på ön medger mycket väl möjlighet till fåravel. |
Ur Fyrhandboken
| Fyrplatsbostäder | Ett hus med tre lägenheter (en med 3 r.o.k. och två med två r.o.k.). Konferens- och uthyrningsverksamhet planeras. Repareras och renoveras, kan vara klart 2015. |
| Ägare | Statens Fastighetsverk. |
| Kontaktperson | Anders Widen 0709-116563 , Eric Jannerfeldt 070-3456652. Statens Fastighetsverk förvaltningsområde syd-väst, Göteborg, 08-696 7000. |
| Vägbeskrivning | Närmaste samhälle är Tylösand c:a 8 km väster om Halmstad. Bilväg ända fram till sundet (ca 300m brett), som skiljer Tylön från fastlandet. Hamn saknas och vattenströmmen är normalt mycket stark mellan fastlandet och ön. |
| Övrigt | År 1886 installerades en trevekig lampnäbb i den ursprungliga fotogenlampan. År 1902 ändrades rotationshastigheten så att fyren visade en blänk på ca 12 sek var 30 sek. År 1909 ersattes fotogenlampan av luxljus och ljusstyrkan ökade från 6.850 till 30.000 hefnerljus.
Mistsignalering utfördes från 1909 med en sirén som år 1950 byttes ut mot en tyfon. Numera fungerar fyren endast som sjömärke. När den släcktes 1968 ersattes den av den 22 m höga kassunfyren Tylögrund (nr. 730800, int.nr. C 0735) belägen utanför Tylösandsudden. Denna fyr är utrustad med 4:e ordn. (500 mm) dioptrisk trumlins 360° och en 2x20W 10,3 lampa (reserv LED-85 6W), klipp, fotocell, solpanel och batterier. Tylön har en mycket vacker och varierande natur med rik växtlighet, välskötta betesmarker för får och varierat fågelliv. Från bryggan leder en gammal alm- och oxelallé upp mot öns högsta punkt där man passerar 3 bronsåldersrösen innan stigen fortsätter ner mot fyrplatsbostaden och vidare till fyren samt mistsignalhuset på öns sydvästra udde. På höjden finns även en klumpsten som kallas Tylajungfrun. |
| Skydd enligt lag | Statligt byggnadsminne 1993, fyren och hela fyrplatsen. Tylön är naturreservat (fågelskyddsområde) med besöksförbud 1 april - 15 juli. |
Emil Karlssons ursprungliga anteckningar
Anteckningar rörande svenska statens fasta fyrar av 1:e fyringenjör Emil Karlsson 1917 senare kompletterade för Sjöfartsrådet, överfyringenjör Sven Öberg
Fyr 75 Tylön
År 1858 föreslog Landshöfdingeämbetet i Hallands län anläggandet af en nödhamn vid Tyludden och i sammanhang därmed uppförandet af en fyr på samma plats. Lotsdirektören, till hviken ärendet remitterats, ansåg att den föreslagna fyren skulle endast blifva till nytta för nödhamnen och staden Halmstad och att den derföre borde bekostas af staden Halmstad och den begärda fyren avslogs af Kungl. Maj:t.
År 1863 gjorde Rikets ständer hemställan hos Kungl. Maj:t om uppförandet af en dubbel fyr på Tyludden. Detta förslag tillstyrktes af Lotsdirektören, ehuru han ansåg en fyr på Hallands Väderö vara för den stora sjöfarten af större betydelse än en fyr på Tylön och föreslog han till fyrapparat 2:a ordningens lins visande fast, rödt sken samt att fyren skulle uppföras, när dertill funnes tillgängliga medel. Detta förslag godkändes af Kungl. Maj:t den 8 November 1864.
År 1869 föreslog Sjöförvaltningen uppförandet på Tylön af en fyr visande tindrande sken för ett belopp af 56.000 Rdr och fastställdes ritningar och förslagen af Kungl. Maj;t den 31 December 1869.
Fyrtornet, som uppfördes år 1870, är ett tiokantigt järntorn med en höjd af 44 fot. Fyrapparaten (3:e ordningens lins, visande en hvit blänk hvar 10:e sekund) består af 16 linsfack trumma och 8 linsfack krona och krans, ett urverk samt lampa med konstant nivå för fotogen och 2 vekar.
Hela fyranläggningen kostade 55.205 Rdr.
År 1886 insattes i lampan ny lampnäbb för fotogen och 3 vekar och var då fyrens ljusstyrka 6800 Häfnerljus.
År 1902 ändrades fyrapparatens omloppstid så att fyren visar en blänk hvar 30:e sekund.
År 1909 uppsattes i fyren trelågig luxlampa, hvarigenom fyrens ljusstyrka blef 30.000 Häfnerljus.
Kompletteringar till anteckningarna ovan, avskrivna från lösa stencilpapper från 1940/50-talet
År 1931 insattes i lanterninen en metallram med rött glas. Det röda skenet kom att omfatta 138⁰ - 174⁰.
År 1909 anordnades mistsignalering medelst en sirén med motordriven luftkompressor, varmed avgavs en ljudstöt med 3 sek. varaktighet var minut. Mistsignaleringen trädde i verksamhet den 1 mars 1909.
År 1950 utbyttes sirénen mot en tyfon. Samtidigt ändrades ljudkaraktären till en ljudstöt om 5 sek. varaktighet var minut.
Karta över svenska bemannade fyrplatser enligt Våra fyrar 1944
Klicka här för att se karta över svenska bemannade fyrplatser enligt Våra fyrar 1944].
Kattegatt
Klicka här för att se fyrarna i Kattegatt.
Jfr Kattegatt, Västerhavet, svenskt fyrväsende, Lotsverket, linsfyr, järnfyrar, Tylögrund, Lux-ljus, Hallands Väderö, Morups Tånge