Skagen
Skagen, danskt samhälle och f.d. bemannad fyrplats på Jyllands nordspets. Gräns mellan Skagerack och Kattegatt. Bemannad 1561-1964 (?)
Skagen fyr är en av Skageracks första fyrar. Öppen kolfyr, vippfyr, Den Hvide Fyr (se nedan), Den Grå Fyr (se nedan), Höjen (se nedan) och Skagen Vest (se nedan).
Fyren Skagen Den Grå Fyr. Foto Ann-Louise Gustavsson 2022.
Fyrarna Den Vite Fyr, Skagen Vest och Skagen Vest. Foto Ann-Louise Gustavsson 2022 och Arkiv unc.edu
Området och fyrskepp
Skagen ligger längst norrut på Jylland. Marken består av finkornig sand. En tänkt linje mellan Skagen och Pater Noster utgör gränsen mellan Skagerack och Kattegatt
Längs Jyllands nordsida flyter ostvart den Jutska strömmen som träffar Bohuslän ungefär i jämnhöjd med området Marstrand - Hållö men påverkas av väder och vind.
Den nordligaste udden på Skagen kallas Grenen och där möts Skagerack och Kattegatt med sina olika vattenströmmar.
Skagens rev sticker ut cirka 2 M räknat från Grenen. Utanför låg fyrskeppsstationen Skagens Rev.
Den finkorniga sanden leder till att sandflykt och erosion som flyttar kustlinjer och strömmarna flyttar rev. Nya fyrar har därför måst byggas.
På 1800-talet lyste fyrskeppet Skagens Rev samtidigt som den Grå Fyr och Höjens fyr, se nedan, (efterträdd av Skagen Vest) ledsagade de sjöfarande.
Historik
På 1500-talet var det holländarna som seglade på haven. Holländarna gick med cirka 800 skepp flitigt i fraktfart mellan Nordsjön och södra Östersjön.
- Att runda Jylland med sina förrädiska sandrevlar, strömmar och det fruktade revet utanför Skagen var en chanstagning även med flitig användning av lod och logg.
Vid passerandet genom Öresund betalades sedan 1429 till den danske kungen en transitotull, öresundstullen.
- En dag skrev redarna i Amsterdam ett brev till den danske kungen i København om att fyrar måtte tändas för att göra trafiken säkrare.
1560 i ett brev daterat i juli gav kung Fredrik II av Danmark order om att låta sätta upp 'fyrpannor' på Skagen, Anholt och Kullen. Till länsherren på Aalborghus skrev han:
- "Thi bede vi dig og ville, at du med det første lader gøre paa vor Bekostning en Fyrlampe af tørt Ved alle Nætter Aaret igennem, saa længe Skibene sejle, saa at den søfarande Mand deraf kan se at rømme og tage dennem for Grundene."
Länsherren på Aalborghus byggde fyren och rekvirerade från länsherren på fästningen i Bohus, då danskt, 1000 lass ved för att elda fyren med.
Öppen kolfyr
1561 på vårvintern tändes fyrgrytan (även kallad öppen kolfyr), samma år som fyrarna på Anholt och Kullen tändes.
- Därmed var fyrväsendet vid Skagerack och Kattegatt etablerat.
- Redan några år senare ersattes fyrgrytan av en fyr med ljus från oljelampa.
1584 spolades fyren i havet pga stranderosionen och en ny fyr var tvungen att uppföras.
1606 ersattes oljelampa med talgljus.
1627 blev Jylland ockuperat av Wallensteins trupper.
- De kom till Skagen detta år och våldsamma härjningar satte skräck. Danskarna bad: "Gud bevare oss från digerdöden och Wallensteins framfart".
- Ockupanterna släckte fyren och tände falskt fyrljus för att missleda danskarna som fortfarande hade herraväldet till sjöss.
Vippfyr
1627 uppfördes vippfyr. Vippfyren gav ett starkare ljus än det från talgljusen.
1633 på våren var platsen för vippfyren kringflutet av vatten pga stranderosion.
- Fyren flyttades längre upp på land till en plats kallad Fyrbakken och som fortfarande används.
1746 fick Philip de Lange i uppgift att rita ett förslag till en ny fyr. Hans femte förslag godkändes. Kort därefter kunde bygget startas. Tornet var av typen öppen kolfyr. Tornet av sten var runt med framspringande pilastrar och var ursprungligen 17 m högt. Till planet med den rykande fyrgrytan kunde man komma ostörd och oberoende av vidriktning genom att välja någon av de fyra uppgångarna.
Den Hvide Fyr
1747 den 14 oktober ersattes vippfyren med ett nytt torn med öppen kolfyr.
- Lysvidden uppges till 22 M.
- Fyren var ursprungligen kalkad röd men i början av 1800-talet målades den vit och kallas därför idag "Den Hvide Fyr".
1816 höjdes tornet 3,75 m, försågs med spegelljus och lanternin.
1835 försågs fyren med paraboliska speglar och oljelampa.
Den Grå Fyr
WGS-84 Lat. N. 57° 43’. Long. O. 10° 35’.
1854 påbörjades byggandet av ersättaren till "Den Hvide Fyr".
- Niels Sigfred Nebelong fick i uppdrag att bygga denna.
- För att klara bygget var han tvungen att först anlägga en hamn där han kunde ta iland byggmaterialet.
- Hamn saknades fram till då i Skagen.
- Fyren uppfördes mitt på udden. Sandvandringen har gjort att udden flyttat sig åt NNO.
1858 den 1 november var den nya fyren färdig. Samtidigt släcktes "Den Hvide Fyr".
- Den Grå Fyr uppfördes med trumlins.
Höjen
1892 uppfördes vid det närbelägna Gamle Skagen fyren Höjen, ett 14 m högt åttakantigt torn.
1905 byttes linsen
1948 elektrifierades fyren och fick elektriskt ljus.
Skagen Vest
På 1950-talet då fyren Höjen hotades av stranderosionen ersattes den av Skagen Vest, ett betongtorn gjutet i glidformsteknik.
- Gjutningen av tornet tog 14 dagar.
1968 fanns på fyrplatsen en lokal radiofyr.
- Igenkänningssignal: SH. Frekvens 314,5 kHz. Räckvidd 10 M.
1995 hade den danska motsvarigheten till Sjöfartsverket i drift 3 referensstationer för D-GPS:
- Station _________ Radiofrekvens (kHz)
- Hammer Odde _____ 289,0
- Skagen __________ 298,0
- Blåvandshuk _____ 293,5
- Tillsammans med signalen från Kullen täcker dessa de danska farvattnen.
Nuvarande karaktär: Fl W 4s 19/23 M. Lyshöjd: 44 m.
SMHI
2001 (inklusive tidigare och senare) ingick vinduppgifter (vindstyrka och vindriktning) från fyrplatsen i sjörapporten från SMHI
Jfr Skagerack, Västerhavet, danskt fyrväsende, talgljus, kolfyr, vippfyr, lod, logg, Kullen, Anholt, öresundstullen, vrak, Carlsten.