Sandhamn

Från fyrwiki
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Sandhamns fyrar, svensk lotsplats och f.d. bemannade ensfyrar och ledfyrar i Stockholms södra inlopp, Stockholms skärgård, Ålands hav. Sköttes av lotsarna

Sandhamnsleden. S om farleden genom sundet vid Telegrafholmen. Farleden Sandhamn - Stockholm. Fyren är i ens med Prickgrundet i 300 grad
Sandhamn karta ritad.jpg
Oc 30s.jpg

SweFlag.jpg LotsSymbol2.jpg Symbol fyr.jpg

Sandhamn fyr och lotsstation. Foto Ulf Schloss.
Sandhamn fyr och lotsstation. Foto Arent van der Veen.
Sandhamn övre. Ur Kongl. Lotsverkets fasta fyrar 1880.
Sandhamn ledfyrar 1872. Figur Leif Elsby.
Sandhamn nedre. Ur Kongl. Lotsverkets fasta fyrar 1880.
Sandhamns fyr och tullhus. Vykort.
Sandhamn fyrplats 1926. Foto Lotsverket.
Sandhamn nya lotsutkik. Foto Tore Olsson 1989.
Laddar karta ...


Svenskt nr Int.nr WGS-84 Lat./Long. Fyrkaraktär Lysvidd M Bemannad
287400 C 6472-1 N 59 17, O 18 55 Oc WRG 30 s 11 F.d., se bemanning
Tidigaste fyr år Nuvarande fyr år Automatiserad år Avbemannad år Tornets höjd m Lyshöjd m
1870 1882 1930 - 10,9 10


Sandhamn 1903 - Sjöhistoriska museet.jpg Sandhamn 1913 Sjöhistoriska Museet.jpg Sandhamn Gladan 1947 Sjöhistoriska Museet.jpg

Sandhamn 1903, 1913 resp 1947, sistnämnda år med segelskeppet Gladan. Arkiv Sjöhistoriska Museet.

Ur Minnesalbum 1914-1924

"Sandhamns lots- och fyrplats. Belägen på Sandön, Djurö socken av Stockholms län. Inlopp till Stockholm. Postadress och Telegramadress: Sandhamn.

Fyrens byggnadsår är 1870. Årtalet för Sandhamns etablerande som lotsstation kan däremot ej anges exakt. En hållpunkt för det ungefärliga året då Sandhamn, från att ha varit en understation till Eknö, den tidigare huvudstationen, blev huvudorten, kan man få av den uppgift som lämnats år 1927 av änkefru Sjöblom (född år 1843), vars far, sedermera mästerlotsen Andreas Kjellström år 1842 flyttade som nygift från Eknö till Sandhamn. Dennes far åter, även han lots, var under hela sin tjänstetid bosatt på Eknö.

Mästerlotsen Andreas Kjellström var, om ej den allra första så likvisst en bland de första lotsarna som definitivt flyttade sina pinaler från Eknö till Sandhamn. Åren 1830 - 1840 torde sålunda kunna fastslås som övergångsperioden. Hur länge Eknö åter varit lotsstation och bostadsort för lotsar har det ej varit möjligt att få uppgift om. Att lotsarna varit gamla i gården där är dock visst. Nuvarande fyrmästarens vid Sandhamns fyr Frans Alfred Sjöbergs farfars far Eric Sjöberg var lots på Eknö. Efterlämnade papper äro bl. a. ett köpebrev på ett jordområde, som kronolotsen Sigfrid Eskilsson Och hans hustru Maria Eriksdotter köpt av Eric Sjöberg. Vidare finnes ett testamente av Eric Sjöberg och en bouppteckning över hans kvarlåtenskap.

Långt innan Sandhamn blev lotsstation hade tullen redan där station, och dess tillvaro som visitationsort för inloppet till Stockholm pekar med all önskvärd tydlighet på åldern av Eknö som lotsstation. Enligt den 'Bok om Sandhamn' av fru Lisa Bianchini, som år 1924 utgivits på C. E. Fritzes bokförlag, fanns redan år 1656 tullstationerna i Sandhamn. En inventeringshandling av den 2 augusti 1779 uppger att Sandhamns stora Sjötullskammare sedan år 1749 hade ett vaktrum. Det nuvarande tullhuset, på orten kallat 'Stenhuset' såsom varande det enda i sitt slag på platsen, byggdes åren 1750 - 1751 för en kostnad av 22,400 riksdaler riksmynt.

I en uppgift den 19 november 1719 (en rapport från A. Th. Floberg till överståthållaren Knut Posse beträffande inkvarteringsmöjligheterna för en mindre truppstyrka, avsett att avvärja ett befarat ryskt anfall) framskymtar Sandhamn som lotsplats. Rapporten säger att utom tre rum i Kronans hus finns på Sandhamn trenne stugor som äro lotsarna tillhöriga, 'hvaruti något manskap kunna sig behjelpa'. Ytterligare finns, enligt denna rapport, en by med fyra gårdar. Dess läge är emellertid nutidens Sandhamnsbor obekant.

Av de ursprungliga husen på Sandhamn finns nog inget kvar. Byggnadssättet och byggnadsmaterialet var ej ägnat för varaktighet. De äldsta i behåll varande huset torde vara den Sjöblomska stugan, hugfäst för eftervärlden genom Snoilsky's 'Skriften i berget'. Den inskriften 'C.G. SJÖBLOM 22/6 1832' har man antagit vara stugans byggnadsår. Enligt uppgift av den tidigare nämnda änkefru Sjöblom avser emellertid det datot och årtalet något helt annat, nämligen ägarens, fru Sjöbloms svärfars födelseår. Stugans ålder är betydligt större än år 1832, vilket ju ej behöver störa idyllen och illusionen, skapad av Snoilsky's dikt.

Av lotsåldermän och överlotsar har man en rad namn sedan lotsstationens stabilisering på Sandhamn. Enligt uppgift i fru Bianchinis bok var det först två med namnet Sundström. Sen kommer i ordning

  • Gyllenspetz, löjtnant i Flottan, död i koleran 1835,
  • Wahlbeck, kapten i Flottan, död 1869,
  • Sundeman, som har hedern av att ha planterat träden i hamnen,
  • Rosenberg, vägröjare och vägbyggare,
  • Åström, 1884 - 1914,
  • R. Boman, 1915 - 1916, samt
  • A. Kronwall.

Vanliga namn hos lotsarna voro Kjellström, Sjöberg, Ekberg och Wikberg, namn som ingen nuvarande lots bär.

Lotsåldermännen Gyllenspetz och Wahlbeck voro samtida med den Sandhamnsbo vars namn är bäst känd hos allmänheten, tullinspektören och skalden Elias Sehlstedt, som under 17 år 1852 - 1868, hade Sandhamn till sin verksamhetsplats och hem, residerande i det förnämliga 'Stenhuset', och genom sitt ämbete en pamp, en kung i det lilla samhället, en blid och vänsäll kung förövrigt, vars visor och små dikter: 'Litet bo jag sätta vill', 'Kula lilla vind', 'Salig far min han var skeppare han', ... ,'Fyrtornet' ... etc. fröjdat ett helt släktled och ännu läsas och sjungas. Elias Sehlstedts egna skrifter, ord, visor och skildringar äro präglade av den blidhet som var hans väsens egenart, och då han talar om lots- och fyrfolk sker det med en uppriktig beundran, så mycket mer som han själv ej var någon frilufts- äventyrsnatur, i stället sin tids typ av innelivs boklärdssvensk. Vad hans historiegrafer sedan skrivit eller sagt eller yttrat kan ej läggas den blide Sehlstedt till last.

På 1850-talet uppges lotsarnas antal till 22 och under åren 1852 - 1868 till 28. Även med det senare antalet blev det ibland slut på lotsarna, och kvinnorna ryckte då in och lotsade. Det nuvarande lotsantalet är 20, och platsen skötes, tack vare motorbåt och färdkommunikationer, måhända effektivare än i forna tider med detta minskade antal lotsar och med betydligt större sjöfart."

Fyren tändes

1870 tändes ledfyrarna. Fyrapparaterna bestod av sideralskensspegelapparat med envekig oljelampa för rovolja.

1872 Enligt Lotsstyrelsen: ”2:ne ledfyrar med fasta sken, inre fyrens vitt, den yttres rött.

Inre fyrens höjd över vattenytan: 22 fot (6,6 m).

Yttre fyrens höjd över vattenytan: 16 fot (4,8 m).

Lysvidd: 6 à 7 (distans)minuter.

Den inre fyren är anbringad på norra sidan av ett gråmålat hus, som ligger på sidan av farleden förbi Sandhamns lots- och tullplats. Yttre fyrlanternan står på en pelare, 190 fot sydostligt från inre fyren. Båda är försedda med paraboliska speglar, varigenom ett starkt sken kastas utåt farleden och från den inre fyrens även inåt. Ledfyrarna anbringades och tändes 1870.”

1914 bärgades den utanför Sandhamn grundstötta pansarbåten "Tapperheten" av dykerikompaniet Neptun.

1931 anlades Sandhamns västra strålkastare S om farleden. Strålkastare på stolpe. Skenet belyser en slätprick (S om farleden) och sydvästra udden av Telegrafholmen (N om farleden).

1939 anlades Sandhamns östra strålkastare S om farleden. Strålkastare på brygga. Skenet belyser den vita bojen utanför tullbryggan (S om farleden) samt en vitmålad fläck av berget på Telegrafholmen (N om farleden). Då bojen till följd av isförhållandena intages, ersättes den med en på stång utriggad vit ballong.

1939 hade huvudfyren elektriskt ljus med AGA-gasreserv och lins av 3:e ordningen. Fyrkaraktär: Int WRG 30s 6M. Lyshöjd: 10 m. Grönt 10,9 m högt fyrtorn vid grönt lotsuppassningshus.

1968 var fyrtornet målat gult.

Lotsbarnskola

1874-1882 hade Sandhamn lotsbarnskola. Lärare var:

  • 1874-1874 Beda Berglind
  • 1875-1880 G A Söderberg
  • 1881-1881 A W Sjöberg
  • 1882-1882 J E Norrby

Personal

För att få reda på vilka som arbetat här klicka på länken: fyrpersonal Sandhamn

Och sedan

2000 Gult 10,9 m högt fyrtorn vid gult lotspassningshus. Oc WRG 30 s 11 M

Nuvarande optik: 4:e ordningen (500 m) dioptrisk trumlins. 1000W 120V glödlampa (reserv 2x40W 10,3V), elklipp, fotocell. Landkabel, reservkraft från dieselmotor

Nuvarande karaktär: Oc WRG 30 s 11 M

Ur Fyrhandboken

Fyrplatsbostäder SjöV
Ägare SjöV
Kontaktperson Sjöfartsverket, Norrköping 0771-630000
Vägbeskrivning Bilväg Stockholm - Stavsnäs c:a 40 km (väg 222), även SL buss från Slussen. Waxholmsbolaget (08-679 5830, www.waxholmsbolaget.com) trafikerar Sandhamn året runt med båt (c:a 40 min eller c:a 8 nm).
Övrigt Tidigt under 1800-talet tändes en lykta i ett av tullhusets fönster då ett fartyg var synligt. År 1851 tog lotsåldermannen över denna uppgift. År 1862 restes en stolpe på vilken man kunde hissa upp en lykta med sideralskensspegelapparat och rovoljelampa. År 1870 byggdes ett kombinerat grönmålat fyr- och bostadshus av trä med en fyrlykta (Inre Fyren) bestående av 2 paraboliska speglar och med envekig fotogenlampa (förbrukning 3,7 cl/tim) föränderlig bränsleyta, h.ö.h. 16 fot. Samtidigt restes en fristående järnpelare drygt 50 meter från huset (Yttre Fyren) på vilken man monterade en fyrlykta med en parabolisk spegel och en envekig fotogenlampa (förbrukning 3,7 cl/tim) oföränderlig bränsleyta, h.ö.h. 22 fot.

År 1882 släcktes dessa två fyrar och ersattes av en bifyr (lyser västerut) och en huvudfyr (lyser österut) i ett tillbyggt torn på bostadshuset. Bifyren fick spegelapparaten från den tidigare Yttre Fyren men med en dubbel parabolisk spegel och envekig fotogenlampa (4,1 cl/tim) oföränderlig bränsleyta. År 1884 monterades en 50 cm paraboliskt spegel (från Djursten). År 1929 indrogs bifyren och ersattes av en sektor med oförstärkt ljus på huvudfyren. Sektorn togs dock bort 1939.

I huvudfyren monterades år 1882 en 3:e ordn. (1000 mm) dioptrisk trumlins 1 fack á 20° med katadioptrisk krona (11 ringar) och krans (4 ringar), en katoptrisk spegel 20°, en trevekig fotogenlampa (förbrukning 54 cl/tim) oföränderlig bränsleyta och klippapparat med persienner, urverk med lod (vikt 40 kg). År 1902 monterades luxljus (förbrukning 35 cl/tim). År 1930 elektrifierades fyren (500W lampa) och fick AGA gasreserv. År 1939 byttes persiennapparaten ut mot en elektrisk klippapparat. Fyren och huset målades gula 1951 och huset förlängdes på 1960-talet.

En västra (1931) och en östra (1936) strålkastarfyr installerades utomhus för att bl.a. belysa prickar i farleden. År 1945 ersattes dessa av fasadbelysning.

Skydd enligt lag ej

Se och beställ Svenska Fyrsällskapets Fyrhandbok genom att klicka på länken Fyrhandbok.

Sandhamnsleden

Här finns fyrarna:

Laddar karta ...


Jfr Norra Östersjön, svenskt fyrväsende, Lotsverket, spegelfyr, fast sken, fyrljusreflektor, Korsö, Grönskär, lots