Rubjerg Knude

Från fyrwiki
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Rubjerg Knude, dansk f.d. bemannad fyrplats på Jyllands norra del, SV om Hirtshals, Skagerack. Bemannad 1900-1968.

2019 var fyrplatsen begravd i sand och tornet riskerade att välta. I augusti flyttades fyrtornet 60-80 m in från sin tidigare plats. Se Hemsida. Klicka här. Kunde även följas på Facebook. 
HirtshalsKartaRitad.jpg
(släckt).jpg

DKFlag.jpg Symbol fyr.jpg Lur ritad.jpg

Tornet på Rubjerg Knude flyttas. Frontlastaren tar undan sanden som tornet trycker framför sig. Foto Gunilla Öhrn 2019
Fyrtornet Rubjerg Knude flyttas. Foto Gunilla Öhrn 2019
Rubjerg Knude begravd i sand. Arkiv www.toppenafdanmark.dk
Rubjerg Knude år 1992. Sanden tränger sig på. Arkiv www.anneliestankar.files.wordpress.com
Rubjerg Knude vid klinten. Arkiv www.toppenafdanmark.dk
Bygget av fyrplatsen Rubjerg Knude pågår
Rubjerg Knude år 1912
Fyrplatsen nu klar. I förgrunden tanken med oljegas
Laddar karta ...


Bemannad 1900-1968.

Sandflykt

Rubjerg Knude utgör den högsta punkten på den cirka 12 km långa Lönstrup klint.

Mellan fyren och vattnet ligger en mycket stor klint av den finaste sand.

Efter nedläggningen av fyrplatsen har klinten vuxit ytterligare i höjd och dragit sig längre in mot land.

Fyrplatsen är nu till stora delar begravd i sand.

Endast toppen av tornet är högre än klinten. Sceneriet är vackert och overkligt.

Sandflykten var ett problem redan vid tiden då fyrplatsen anlades.

Fyrplatsen anlades

1899 börjades fyrplatsen att anläggas på den 67 m höga klinten. Tornet i tegel hade kvadratisk bas och var 23 m högt. Lyshöjden blev därigenom 90 m.

  • Som ljuskälla valde man som första fyr i Danmark att använda oljegas, som ger en stark låga.
  • Fyr nummer två blev den nästan samtida Blåvandshuk.
Framställningen av gasen skedde på platsen i två slutna ugnar, en med 5 och en med 10 m3 gas per timme.
Gasen mellanlagrades i en cistern om 11 m3 vid fyrplatsens södra ände.
Från denna gick ett rör av bly till tornet och brännaren försedd med glödnät.
  • Linsapparaten tillverkades av Barbier & Benard och kostade 42 000 DKr. Detta att jämföra med kostnaden 176 000 för hela fyrplatsen.
Linsen av 2:a ordningen var omgående och med kvicksilverlagring, driven av urverk och lod.
Linsen bestod av 134 handslipade linsdelar.

1900 den 27 december tändes fyren första gången. Karaktär: B(1+2) W 30 s.

Fotogen

1906 Framställningen av oljegas krävde en hel del arbetskraft. Gasen ersattes därför detta år med fotogen. Ljusstyrka 220 181 cd.

1908 stängdes gastillverkningen och mistsignaleringen skedde med hjälp av en fotogendriven motor på 10 hk.

1920 skedde ett par stora skred i klinten. Sandflykten tilltog och man fick allt som oftast befria fyrplatsen från sand som kom drivande med vinden.

Elektriskt ljus och släckning

1948 elektrifierades fyren. Glödnätsbrännaren ersattes av en glödlampa på 550 W.

1953 hade klinten vuxit så i höjden att fartygen inte längre kunde uppfatta mistsignalen från fyrtornet vilken därför detta år drogs in.

1968 den 1 augusti släcktes fyren.

Och sedan

Den finkorniga sanden var en tacksam leksak för kustens vindar som med den möblerade om landskapet. Fyrplatsen begravdes successivt i sand. Havet åt sig längre och längre in i klinten. Fyrplatsen kom närmre och närmre havet.

2019 hade erosionen av sandklinten där fyren stod gjort att fyren var nära förestående att störta i havet.

På hösten samma år genomfördes en spektakulär flyttning av tornet. Fyrtornet sattes på räls och baxades till sin nya plats, för att förhoppningsvis i lång tid där vara skyddad från naturens omstörtande krafter.

Nuvarande karaktär: Släckt (förutvarande lysvidd 23 M). Lyshöjd: (när den var tänd på sin ursprungliga plats): 90 m.

Länkar

Hemsida. Klicka här


Jfr oljegas, glödnät, kvicksilverlagring, danskt fyrväsende, Skagerack, riksdaler.