Måseskär
Måseskär, svensk f.d. bemannad fyrplats c:a 2 M SV om Käringön utanför Orust, Skagerack. Bemannad 1865-1997
Lysekilsleden, dvs leden Marstrand - Lysekil genom Kyrkesund. V om leden. I havsbandet mellan Marstrand och Lysekil. På Måseskär SV från Käringö lotsplats. Den gamla Heidenstamfyren kom till fyrplatsen i form av ett "Mecano". Delarna monterades under förhållandevis kort tid. Trots att de var galvaniserade och trots personalens idoga arbete med underhåll tog rosten sitt grepp. En ny fyr i plast byggdes för att ersätta den gamla. När fyrplatsen skulle avbemannas blev det folkstorm. Ideella krafter har tagit över den gamla fyren som vid vissa tillfällen tillåts lysa i sin forna glans. Tack för det, Sjöfartsverket!
Förtoning över Måseskär enligt Beskrifning 1872.
| Svenskt nr | Int.nr | WGS-84 Lat./Long. | Fyrkaraktär | Lysvidd M | Bemannad |
|---|---|---|---|---|---|
| 820600 | 1978 | N 58 06, O 11 20 | Fl(3) WRG 30s | 16 | F.d., se bemanning |
| Tidigaste fyr år | Nuvarande fyr år | Automatiserad år | Avbemannad år | Tornets höjd m | Lyshöjd m |
| 1865 | 1978 | 1978 | 1997 | 13 | 27,5 |
Ur Underrättelser 1852
1829 uppsattes på Kronans bekostnad ett stångmärke på Måseskär.
MÅSESKÄR. Wid Kärringö lotsplats. Stångmärke, rödfärgadt, beklädt på midten och försedt på toppen med en större trekantig tafla, som är hvitmålad. Märket, som synes långt till sjös, är 60 fot högt, och berget, hvaruppå det står, är 56 fot. Tjenar till rättelse för kustseglingen, som för angöringar till de under Kärringö lotsplats hörande ankarsättningarna. Lat. N. 58°5'. Long. 11°22' ost om Gr. Pl. XV.
1865 revs stångmärket, i samband med anläggandet av fyrplatsen.
Ur Minnesalbum 1914-1924
"Måseskärs fyr. Belägen sydväst från Käringö lotsplats, Käringö församling av Göteborgs och Bohus län. Till ledning för angöringen av Lysekil, Uddevalla med flera platser. Postadress och telegramadress: Käringön.
Fyren byggdes år 1865 och tändes den 9 oktober samma år. Första mistsignalen var en gonggong, som hölls i handen och vars ljud hördes något hundra meter. År 1873 försågs fyrplatsen med 2 kanoner av Asklings modell. Ett skott med 800 grams krutladdning avfyrades var femtonde minut. År 1885 anordnades sirén för ånga. År 1916 utbyttes ångan mot motorkraft, som förnyades och förstärktes kort efter. År 1887 ändrades fyren från fast röd ... till vit blixt."
Före fyren
1863 tillbringade Nils Gustaf von Heidenstam sommaren i Bohuslän för att planera fyrbyggena där: Måseskär, Väderöbod och Pater Noster.
- När Måseskär uppfördes fanns ingen fyr mellan Hållö och Marstrand (Carlstens fyr).
- Ön Måseskär fann han att vara tillräckligt hög och stor samt att det där fanns en källåder med vatten tjänligt att dricka.
1864 godkändes i ett kungligt brev daterat 16 augusti ritningarna till fyrtorn och fyrplats.
Fyren tändes
1865 anlades fyrplatsen Måseskär. Stångmärket revs.
- I maj landsteg en 44 man stark arbetsstyrka ledd av C F Carlsson. Den bestod av 1 smed, 4 bergsprängare, 2 stenhuggare, 2 murare, 22 timmermän och 13 hantlangare.
- Fyrplatsen anlades samtidigt med byggandet av fyrtornet. Boningshus i trä prefab från Bark & Warburg, uthus, matkällare och dass. Sprängd och stensatt brunn. Båthamn med slip. Gångvägar.
- Den 9 juli inspekterade N G von Heidenstam det färdiga fyrtornet då det stod uppmonterat i tillverkningshallen hos Eriksbergs. Det befanns vara felfritt så det monterades ner och fraktades i delar till fyrplatsen.
- Den 9 september anlände fyrpersonalen som bestod av fyrmästare, fyrvaktare samt fyrbiträde. De åtföljdes av sin familjer.
- Men man fick vänta en tid på att det röda lampglaset skulle levereras. Den 8 oktober tändes rovoljelampan för första gången.
- Fyren var ett rödmålat, öppet pelartorn i järn, 22 m högt.
- Lanternin med rovoljelampa och lins.
- Eriksbergs Mekaniska Verkstad i Göteborg tillverkade tornet.
- Snickerifabriken Bark & Warburg tillverkade hus och snickerier.
- Ritat av A O Alrutz, C F Carlsson, L Fr Lindberg. Ritningarna godkända av Nils Gustaf von Heidenstam.
Original optik: 2:a ordningen (1400 mm Ø) dioptrisk trumlins 5 fack á 60° + sfärisk spegel 1 fack á 60° samt katadioptrisk 6 fack krona (12 ringar) och 5 fack krans (5 ringar), Henry Lepaute, trevekig moderatörlampa för rovolja med rött lampglas
Karaktär: fast rött sken, lysvidd 12 M.
”Fyrtornet är uppfört på ön Måseskär utanför Kärringö lotsplats. Ostvart om fyren ligger fyrbetjäningens rödmålade bostadshus. Emedan ön är fullkomligt kal, syns alla byggnaderna väl till sjöss och utgör sålunda ett gott dagmärke.”
1869 målades fyren med mot sjösidan vita fält för att lättare kunna särskiljas från Heidenstamfyrarna Pater Noster och Väderöbod.
1872 enligt Lotsstyrelsen: ”Linsfyr med fast rött sken. Lat. N. 58° 5’,7. Long. O. 11° 20’,3.
- Fyrapparaten: 2:dra ordningens lins-.
- Fyrljusets höjd över vattenytan: 114 fot (34,2 m).
- Fyrtornet: öppet pelartorn av järn, röd- och vitrutigt
- Lysvidd: 12 (distans)minuter.
- Grundens höjd över vattenytan: 54 fot (16,2 m).
- Lysfält: från OSO 1/2 O över S, V och N till NO t N.
- Tornets höjd från grund: 73 fot (21,9 m).
Linsfyrapparaten av 2:dra ordningen har rött lampglas, varigenom det röda skenet åstadkommes. Genom en på landsidan anbringad försilvrad större spegel förstärks fyrljuset i riktning mot VSV. Fyrtornets övre inklädda del är åt sjösidan målad med omväxlande röda och vita rutor, och trapptrumman därunder med ett vitt mittbälte. Under disigt väder och tjocka besvaras med 2:ne tätt på varandra följande skott ljudsignaler, som hörs från i närheten varande fartyg. Alla fyrbyggnaderna uppfördes 1865, och på hösten samma år tändes fyren första gången.”
1873 utbyttes mistsignalering med gonggong mot två mynningsladdade sexpundiga mistsignalkanoner av Aschlings modell på lavetter.
- Vikt för kanon utan lavett: 1165 kg per styck.
- Ett kruthus uppfördes.
Fotogenlampa
1884 utbyttes rovoljelampan mot en fotogenlampa med fyra vekar.
1885 installerades en ångmistsirén eldad med kol i ett maskinhus byggt i tegel.
- Det tog ett par timmar att elda upp trycket innan mistsirénen kunde användas.
- Mistkanonerna behölls som reserv.
Ny lins
1887 utbyttes den stillastående 2:a ordningens trumlins mot en 3:e ordningens omgående lins driven med lod och urverk.
- Fyrkaraktären ändrades från F R till Bx(3) W 30 s. Lysvidden ökades från 12 M till 20 M.
- Linsen av 3:e ordningen (1000 mm Ø) var en catadioptrisk planlins med 12 fack à 30°, med krona (11 ringar) och krans (4 ringar), tillverkad 1887 av F.Barbier & Cie, omgående, lagrad på 8 metallhjul, driven med urverk med lod, lodvikt 116 kg.
- Fotogenlampa med tre vekar (Carcelbrännare).
- Den gamla 2:a ordningens lins delades upp och flyttades till Helsingborg (3 fack à 60°) samt till Bergudden (2 fack à 60°).
- (Vad hände med den sfäriska spegeln à 60° ?).
1892 byggdes en fotogenbod.
1898 byggdes en vågbrytare.
Lux-ljus
1904 utbyttes fotogenlampan med veke mot Lux-ljus. Fyrkaraktär: B(3) W 30s 17M. Ljusstyrka: 60 000 Hefnerljus. Lyshöjd: 33,8 m. Röd- och vitrutigt 21,7 m högt, nedtill öppet järntorn.
- En båtkran anordnades i hamnen.
1905 anordnades en ny väg för transport av kol.
1906 uppsattes ett kruthus, flyttat från Pater Noster samt en ny tvätt- och bagarstuga.
1908 flyttade en lärarinna, Blenda Johansson, till barnen på ön. Undervisningen skedde i ett av vindsutrymmena. Se lotsbarnskola.
- Lärarinnan fick sitt boställe i ett rum på vinden, som också var lektionssal.
1909 anordnades en båtslip med kran.
1915 modifierades användningen av kruthuset till fotogenbod.
1916 installerades en ny mistsirén som tidigare suttit på fyrplatsen Understen.
- Ångmaskinen ersattes av en råoljedriven motor tillverkad av Avance.
1919 installerades en ny, utanpåliggande trumma för lodet till fyrapparaten. Den var placerad utanför det centrala trapphuset.
1921 byggdes båtslipen om.
1923-1924 installerades ett nytt mistmaskineri.
1925 togs den ena sexpundiga mistsignalkanonen bort.
1927 skulle den kvarvarande kanonen flyttas för att "pryda klipporna vid Vinga".
- Men den räddades kvar av fyrpersonalen genom en nödlögn.
- "På grund av kanonens kolossala tyngd blev företaget uppskjutet tills vidare".
- Kanonen står kvar på Måseskär än idag.
1928 anordnades ringledning mellan bostadshuset och mistsignalstationen.
1941 byggdes i betong ny kaj och vågbrytare.
1942 borrades ny brunn.
Elektriskt ljus
1950 drogs elkabel till Måseskär.
- Fyrplats och fyrljus elektrifierades.
- Lux-ljuset utbyttes mot elektrisk glödlampa.
- Maskinhuset byggdes om.
1953 installerades en ny teckengivare för mistsignaleringen. En ny båtkran anordnades.
1955 utbyttes lod och urverk för drivningen av linsens rotation mot en elmotor i fyren.
1961 var fyrkaraktären Bx(3) 30 s 17 M. Ljusstyrka: 280 000 HK. Mistsignal: Tyfon 2 ljud 30 s (2+4+2+22).
1968 Optisk karaktär: Bx(3) W 30 s 17 M. (1,5 + 2,5 + 1,5 + 2,5 + 1,5 + 18,5). Lyshöjd: 33,8 m. Ljusstyrka: W 200 000 cd.
- Akustisk karaktär: Tyfon 2 ljud 30 s (2+4+2+22).
Ny fyr
1978 lyftes på plats med helikopter en i plast ny 13 m hög fyr försedd med 4:e ordningens lins.
- Den var automatiserad.
- Den nya fyren kom att ersätta "Heidenstammaren", som släcktes den 31 augusti.
- Mistsignaleringen automatiserades med Nautofon styrd av dimdetektor.
Lotsbarnskola
1881-1910 hade Måseskär lotsbarnskola. Lärare var: Mathilda Simonsson, Mariana Wounsch, Elin Olander och Blenda Johansson. Som skolsal användes ett vindsrum där också lärarinnan bodde.
- 1881-1892 Mathilda Simonsson
- 1903-1906 Mariana Wounsch
- 1907-1907 Elin Olander
- 1908-1910 Blenda Johansson
- 1881 Mathilda Simonsson, 37 dagar, 5 elever varav 5 var lots-/fyrbarn
- 1882 Mathilda Simonsson, 38 dagar, 6 elever varav 6 var lots-/fyrbarn
- 1883 Mathilda Simonsson, 38 dagar, 4 elever varav 4 var lots-/fyrbarn
- 1884 Mathilda Simonsson, 40 dagar, 5 elever varav 5 var lots-/fyrbarn
- 1885 Mathilda Simonsson, 39 dagar, 5 elever varav 5 var lots-/fyrbarn
- 1886 Mathilda Simonsson, 35 dagar, 4 elever varav 4 var lots-/fyrbarn
- 1887 Mathilda Simonsson, 35 dagar, 3 elever varav 3 var lots-/fyrbarn
- 1888 Mathilda Simonsson, 36 dagar, 4 elever varav 4 var lots-/fyrbarn
- 1889 Mathilda Simonsson, 35 dagar, 3 elever varav 3 var lots-/fyrbarn
- 1890 Mathilda Simonsson, 36 dagar, 3 elever varav 3 var lots-/fyrbarn
- 1891 Mathilda Simonsson, 36 dagar, 2 elever varav 2 var lots-/fyrbarn
- 1892 Mathilda Simonsson, 37 dagar, 2 elever varav 2 var lots-/fyrbarn
- 1893-1902 ingen lotsbarnskola. Barnen fick gå i folkskolan
- 1903 Mariana Wounsch, 70 dagar, 4 elever varav 4 var lots-/fyrbarn
- 1904 Mariana Wounsch, 70 dagar, 6 elever varav 6 var lots-/fyrbarn
- 1905 Mariana Wounsch, 75 dagar, 5 elever varav 5 var lots-/fyrbarn
- 1906 Mariana Wounsch, 72 dagar, 3 elever varav 3 var lots-/fyrbarn
- 1907 Elin Olander, 118 dagar, 3 elever varav 3 var lots-/fyrbarn
- 1908 Blenda Johansson, 117 dagar, 3 elever varav 3 var lots-/fyrbarn
- 1909 Blenda Johansson, 118 dagar, 4 elever varav 4 var lots-/fyrbarn
- 1910 Blenda Johansson, 118 dagar, 5 elever varav 5 var lots-/fyrbarn
Efter detta årtal särredovisar dokumenten inte lots- / fyrplats utan anger bara lärarna som "klump" för följande årtal för Västra Lotsdistriktet:
- 1912: Signe S Boman, Mariana Wounsch, Blenda K Johansson, Ruth F Scherman, Agda I A Nilsson
- 1915: Ruth F Scherman, Gerda S Svensson, Rut S Bejer, Märtha C Jakobsson
- 1918: Märtha C Jakobsson
- 1921: Gertrud A Olsson, Edla M Strömmer
- 1925: -
Avbemanning och personal
- Fyrplatsen avbemannades, se avbemanning.
- Avbemanningen föregicks av stora protester av yrkesfolk och allmänhet.
För att få reda på vilka som arbetat här klicka på länken: fyrpersonal Måseskär
Och sedan
1983 bildades Stiftelsen Bevara Måseskär som har avsikten att vårda fyrplatsen och har lagt ner ett stort arbete för att bibehålla den i skick.
1988 genomfördes en omfattande renovering av den gamla Heidenstam-fyren.
- Steg för steg renoveras även fyrplatsen.
2015 gav Transportstyrelsen tillstånd för "Tillfällig driftsättning av Måseskär G:a Fyr".
- Tidpunkt: 1 - 8 aug 2015. Den gamla fyren på Måseskär kommer tillfälligt driftsättas under angiven tid på grund av 150-årsjubileum. Under samma tid kommer ordinarie fyr på Måseskär att vara släckt. Måseskär gamla fyr Fl(3) W 30s 20M. 58-05,64N. 011-19,83E
- Transportstyrelsen Publ. 7 juli 2015. Notisen publicerad i Ufshäfte: 2015:554
2021 gav Transportstyrelsen för Måseskär G:a Fyr "tidsbegränsat tillstånd" gällande "drifttillstånd för Måseskärs Vänner" för "årlig driftsättning i samband med Västerhavsveckan (vecka 32)". Klicka här för Tidsbegränsat tillstånd för SSA på Måseskär
'2024 Sjöfartsverket har låtit måla om den "gamla" Heidenstam-fyren, som nu glänser som om den vore ny. Man har även låtit genomföra en omfattande renovering av bostadshuset. Tack för det, Sjöfartsverket!
2024 nytt för i år räknas även Måseskär till visningsfyrarnas skara, nu summa 13 stycken.
Nuvarande karaktär (gamla fyren): (släckt)
Nuvarande optik (nya fyren): 4:e ordningen (500 mm Ø) dioptrisk trumlins. Glödlampa. Elklipp.
Nuvarande utseende (nya fyren): Vitt cirka 13 m högt plasttorn, upptill försett med röda fyrkantiga dagmärken
Nuvarande karaktär (nya fyren): Fl(3) WRG 30s 16M (samma karaktär som den gamla fyren). Lyshöjd: 27,5 m
Föreningens grundare Leif Lehman på toppen. Foto WLS.
Personalens bostadshus på Måseskär. Foto Leif Elsby.
Fyrbyn på Måseskär. I bakgrunden skymtar Käringön. Foto Leif Elsby.
Den automatiska väderstationen på Måseskär. Foto Leif Elsby.
Måseskär tillverkarskylt. Foto Leif Elsby.
Länkar
- Ur Blänket Nr 2010:2 Blenda Johansson–Waldner lärarinna och fyrmästarhustru, Bert Simonsson
- Ur Blänket Nr 2010:3 Fyrvaktarna från Ödsmål, Mats Carlsson-Lénart
- Ur Blänket Nr 2012:4 Ett litet Fyrminne, Lars Wässing
- Ur Blänket Nr 2013:2 Leif Lehmann en verklig vän och fyrkämpe, Esbjörn Hillberg
- Ur Blänket Nr 2015:4 FYRa fyrar fyller 150 år Harnäsudde, Fällholmen, Måseskär och Ystad, Ulla Hillberg
- Ur Blänket Nr 2016:2 Stormtrollen på Västkusten, Kåre Ström
- Video Måseskär lins, lod och urverk, foto Christer Hjelmsten, Mikael Glatzl, Esbjörn Hillberg
- Video: Krigslinsen på Måseskär
- Radioprogram 2015 Fyrar i väster: Del 2: Måseskär
Klicka på länken: Måseskärs Fyr Hemsida
Ur Våra fyrar 1944
| Bemanning | Fm, Fv, Fb, sem.-vik. 1943 hela semestertiden, |
| Klass | Fyrplats klass: I. Dyrortsgrupp: B. |
| Fyrinrättningen | Fotogenglödljus, lins 3:e ordningen. Mistsirén, motordrivet mistsignalmaskineri. Röd- och vitrutigt 22 m högt nedtill öppet fyrtorn av järn. Fyren anlagd år 1865. |
| Läge och natur | Ett c:a 500 m långt och 300 m brett skär SV om Käringön. Ingen nämnvärd växtlighet. |
| Bostäder | Fm 3 rum och kök, Fv och Fb vardera 2 rum och kök. Inga bekvämligheter. |
| Hamn | Skyddad hamn iordningställd 1941. Båtkran och slip. |
| Kommunikationer | 4 resor i månaden april-sept., 3 resor okt.-mars till Käringön med verkets motorbåt. |
| Postanstalt | Käringön (fiskeläge). Väg dit: 1,5 dist.-min. |
| Handelsbod | Käringön. |
| Skola | Folkskola Käringön. |
| Övrigt | Dricksvatten från borrad 42 m djup brunn. Ej fri transport av bränsle. Ingen stormvarningsstation men meteorologiska observationer journalföras. |
Ur Fyrhandboken
| Fyrplatsbostäder | Ett hus med tre lägenheter och vindsrum ägs av SjöV men Stiftelsen Måseskär har nyttjanderätt. Bastu, museum och tvättstuga ägs av stiftelsen. Mer information om Måseskär se Måseskärs fyr |
| Ägare | SjöV (0771-630000) äger nya fyren. Heidenstamfyren överläts år 1988 med nyttjanderätt till Stiftelsen Måseskär. |
| Kontaktperson | Heidenstamfyren, fyrplatsen, museum. m.m. kontakta Stiftelsen Måseskär, Raimo Niklasson 0706-921007, Björn Aschan 0767-898118. Hemsida: www.maseskarsfyr.se |
| Vägbeskrivning | Käringön är närmaste bebodda ö. Båtarna till Käringön trafikeras av Västtrafik och avgår från Tuvesvik - Orust. Avstånd Käringön - Måseskär c:a 2 nm, inga reguljära båtförbindelser. Käringöns Sjötaxi 0708 30 12 32 eller Sjötaxi Karingo 0705 940 234. Fyrplatsens hamn har insegling från ost och kan endast anlöpas av mindre motorbåtar. |
| Övrigt | Redan 1829 byggdes ett 13 m högt sjömärke som revs när fyren tillkom. Den första fyren, en 21,7 m hög röd Heidenstamfyr som byggdes av Eriksbergs Merkaniska Verkstad i Göteborg, finns fortfarande kvar. 1884 monterades en fyrvekig lampnäbb för fotogen i moderatörlampan, linserna täcktes av röda glas. 1887 ersattes lampan av trevekig fotogenlampa, oföränderlig bränsleyta och 1865 års lins av en 3:e ordn. (1000 mm) dioptrisk planlins med bulls-eye och 6 inslipade ringar, 12 fack á 30° med katadioptrisk krona (11 ringar) och krans (4 ringar) på alla fack, F.Barbier & Cie, roterande på 8 hjul, urverk med lod (vikt 114,77 kg, lodlina 40 m), vitt ljus (13.000 Hefner). Linsen finns fortfarande i den släckta fyren. Den gamla 2:a ordn. linsen fördelades mellan Hälsingborg 1889 (3 fack) och Bergudden 1895 (2 fack). Trelågigt Luxljus installerades 1909 ((60.000 Hefner) och elektricitet 1950 (280.000 Hefner).
Från början skedde mistsignalering med gonggong som år 1873 ersattes av två sexpundiga kanoner, år 1883 av ångmistsirén (kanonerna kvar), 1916 en ny ångmistsirén och 1924 av luftdriven mistsirén. En av 1873 års kanoner togs bort 1925 medan den andra fortfarande finns kvar. Stiftelsen Måseskär arbetar med att rusta upp Heidenstammaren, bostäderna och att bygga ett mindre museum. Den gamla Heidenstammaren tänds sedan milleniumskiftet var nyårsnatt och lyser de första 12 minuterna (1 min för var månad) av det nya året. |
| Skydd enligt lag | Beslutat 7/12 2017 som statligt byggnadsminne, Måseskärs fyrplats, Måseskär 1:1, Orust kommun |
Karta över svenska bemannade fyrplatser enligt Våra fyrar 1944
Klicka här för att se karta över svenska bemannade fyrplatser enligt Våra fyrar 1944.
Emil Karlssons ursprungliga anteckningar
Fyr 65 Måseskär
Anteckningar rörande svenska statens fasta fyrar av 1:e fyringenjör Emil Karlsson 1917 senare kompletterade för Sjöfartsrådet, överfyringenjör Sven Öberg
År 1829 uppfördes på kronans bekostnad ett 60 fot högt stångmärke på Måseskär. Dette stångmärke nedrefs 1865.
I det af lotsdirektören år 1864 afgifna förslag till utvidgning af Rikets fyrväsende upptages i första rummet en fyranläggning på Måseskär och faststälde Kungl. Maj:t den 16 Augusti samma år ritning och förslag i denna fyr, hvilken till åtskillnad från Carlstens och Hållö fyrar bestämdes att hafva fast, rödt sken.
Fyrtornet , öppet pelartorn af järn med en höjd af 73 fot, uppfördes 1865.
Fyrapparaten (2:a ordningens lins, visade fast, rödt sken) bestod af 6 linsfack krona, 5 linsfack trumma och krans, en sferisk försilfrad spegel samt moderatörlampa för rofolja med 3 vekar och rödt lampglas. Hela fyranläggningen kostade 85.359 Rdr. Svårigheten att erhålla lampglas med lämplig röd färg, gjorde att år 1884 upphängdes röda glasskärmar på apparaten och lanterninen och det röda lampglaset utbyttes mot hvitt. Samma år insattes i lampan lampnäbb för fotogen och 4 vekar.
Som flera klagomål inkommit att fyren på grund af sitt röda, fasta sken syntes svagt på afstånd, borttogs år 1887 den fasta apparaten och ersattes med en linsapparat af 3:e ordningen, visande 3 blänkar hvar 30:e sekund. Den nya apparaten bestod av 12 linsfack, innehållande krona, trumma och krans, ett urverk samt lampa med konstant nivå för fotogen och 3 vekar.
Den nya apparaten kostade 17.000 Rdr och var dess ljusstyrka 13.000 Häfnerljus.
År 1909 uppsattes i fyren trelågig Luxlampa och blef dess ljusstyrka då 60.000 Häfnerljus.
Kompletteringar till anteckningarna ovan, avskrivna från lösa stencilpapper från 1940/50-talet
År 1949 insattes kullager av spec. konstruktion i linsapparaten för en kostnad av 1695 kronor.
År 1950 infördes elektriskt ljus, varvid ljusstyrkan ökades till 280.000 hefnerljus. Samtidigt ändrades fyrkaraktären till gruppblixtsken med tre blixtar var 30:e sek.
År 1957 försågs linsapparaten med elektrisk drivanordning, bestående av kuggväxelmotor, snäckväxel och axelkoppling.
År 1883 anordnades mistsignalering medelst en mistsirén, som drevs med ånga, varmed under tjocka och disig luft gavs 2 ljudstötar var minut. Som reserv för mistsirénen uppställdes en kanon, med vilken vid behov avfyrades i 1 skott var femtonde minut.
År 1916 utbyttes ångsirénen mot en sirén för komprimerad luft.
Sedan ny luftsirén år 1924 installerats vid fyrplatsen indrogs reservsignaleringen med kanon 1925.
År 1950 ersattes sirénen med en tyfon. Samtidigt ändrades ljudkaraktären till två tätt på varandra följande ljudstötar var 30:e sekund.
Lysekilsleden
Klicka här för att se fyrarna i Lysekilsleden.
Jfr Skagerack, Västerhavet, svenskt fyrväsende, linsfyr, Heidenstam, förstärkt, mistsignal, Lux-ljus, omgående, Pater Noster, lotsbarnskola