Kvitsöy

Från fyrwiki
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Kvitsöy, även kallat Kvitingsöy, norsk ö, angöringsfyr och f.d. bemannad fyrplats i Boknafjorden, NV Stavanger, Rogaland fylke, Nordsjön. Bemannad 1700-1969

KvitsöyKartaRitad.jpg
Kvitsöy är i dag det äldsta fyrtornet i sten i Norge. Arkiv wiki

NorFlag.jpg Symbol fyr.jpg

Vippfyr modell Kvitsöy. 1700-1829. Figur Leif Elsby
Täckt stenkolsfyr, dansk modell, 1829-1855. Figur Leif Elsby
Laddar karta ...


Norskt Nr: 102000

WGS-84 Lat. N 59° 03'46. Long. E 5° 24'16

Bemannad 1700-1969

Entreprenad

1700 27 april gavs Heinrich Petersen från Stavanger kungligt privilegium att få upprätta en fyr på Hvidingsöe 2 mil utanför Stavanger, se entreprenör.

  • Som ersättning fick han ta ut 4 danska skilling per läst och resa från varje fartyg, undantaget nordlandsjakterna, som anlöpte Bergen, Stavanger och Trondheim.
  • Fyren skulle brinna från 20 augusti till 20 mars.

Vippfyr

1705 rapporteras att fyringen på Kvitsöy skedde med vippfyr.

  • På den tillhörande Högevarde skedde fyringen med en lykta.
  • Att med gångspel vinscha ner grytan på vippfyren, fylla den med en tunna kol (à 188 liter) och åter hissa upp den tog 6 minuter.

1802 övergick privilegiet till sonsonen Börge Petersen.

  • Han förnyade vippfyren, uppförde ny vaktstuga och boningshus för inspektören och lät sin son flytta in där.
  • De årliga inkomsterna var 1 699 rdr, se riksdaler.

1807 efter periodvisa klagomål fastslog kapten Fasting efter gjord inspektion att intet var att klaga på.

  • Den årliga förbrukningen av kol uppgavs till 400 tunnor (à 188 liter = 75,2 m3), driftskostnaderna för Kvitsöy till 1 207 rdr och för Högevarde 82 rdr.

1815 bestämdes i en kunglig resolution att fyrarna Kvitsöy och Högevarde skull lösas in av staten för 8 222 rdr och att ägarens äldste son skulle anställas som inspektör med 600 rdr lön.

1821 uppfördes ny vaktstuga och nytt kolhus.

1824 uppfördes en ny vippfyr.

Täckt stenkolsfyr

1827 beviljade Stortinget 17 245 spd för uppförandet av ett 29 alnar (18 m) högt 6-kantigt stentorn med täckt stenkolsfyr.

1829 på hösten var den täckta stenkolsfyren färdig och ersatte vippfyren.

Linsfyr

1852-1855 beviljade Stortinget 15 537 spd för ombyggnad och förändring till fyr med veklampa.

  • Tornet höjdes 15 fot, dragkanalerna murades igen och ny lykta med lins från Oksöy fyr installerades.

1857 höjdes tornet 7 m till 27,0 m.

1889 byggdes fyren om från fyr med blänk till ockulerande ljus.

1892 monterades 5-vekars lampa med konstant nivå, vilken ersatte den tidigare 4-vekars urverkslampan.

1907 ersattes veklampan med en ny.

1910 ersattes linsen med en 2:a ordningens lins som gav fyrkaraktär blixtsken.

1912 ersattes veklampan med Lux-ljus.

1938 installerades elektriskt ljus i fyren. Strömmen togs från det allmänna elnätet.

1969 automatiserades fyren. Fyrplatsen avbemannades

Nuvarande karaktär: Fl(4) W 40s 19 M. Lyshöjd: 45,2 m


Jfr norskt fyrväsende, Nordsjön, vippfyr, täckt stenkolsfyr, Lux-ljus, angöringsfyr