Klimat

Från fyrwiki
Hoppa till navigering Hoppa till sök

klimat, det "vädermässiga" på en ort eller ett område. Det beror på olikheter i solståndet och växlar med latitud, höjd över havet, vind, närhet till land eller hav och havsströmmar.


Historik.jpg Symbol fyr.jpg Fotogenlamp ritad.jpg Kompassros ritad.jpg


Latitud och landmassor

Avståndet från ekvatorn har betydelse för ett områdes temperatur. Den beror på solstrålarnas förmåga att värma. Detta påverkar klimatet under året och för årstiderna.

Sverige ligger mellan latituderna N 55° och N 69°. Polcirkeln passerar vid N 67°. En del av landet ligger alltså norr om polcirkeln.

Närheten till en ocean eller kontinent sätter sin prägel på ett områdes klimat. Det gör det till maritimt eller kontinentalt. Oceaner har likartad temperatur sommar som vinter. På en kontinent är skillnaderna större över natt och dag och över årstiderna.

Sverige ligger vid den europeiska kontinentens nordvästra hörn med närhet till den atlantiska oceanen. Den för Sverige dominerande vindriktningen är från sydväst, det vill säga med vind från havet.

Vid vind från havet styrs Sveriges klimat av det som råder på havet. Det gör vädret milt på vintern och svalt på sommaren.
Vid vind från kontinenten styrs Sveriges klimat av det som råder på kontinenten. Är det kallt där, till exempel på vintern, blir det också kallt i Sverige. Är det varmt på kontinenten, till exempel på sommaren, blir det också varmt i Sverige.

Det varma vattnet från Golfströmmen gör vattnet varmare i vår del av Atlanten än vad det annars skulle ha varit. Inverkan av Golfströmmen samt den dominerande vindriktningen från sydväst hjälper till att göra Sveriges nordliga läge beboeligt. Det gör årets medeltemperatur 5-10 grader varmare än den som råder på motsvarande latitud (breddgrad). För januari är motsvarande värde 10-15 grader varmare. För juli några grader kallare.

Skillnaden mellan temperatur för sommar och vinter är lägre för Sverige än den för latituden genomsnittliga. Man kan därför säga att här (nästan) råder maritimt klimat och att Sverige ligger i det så kallade tempererade bältets nordligaste del.

Växlande vindar

Trots en i våra trakter dominerande vindriktning har vinden stora variationer. Den växlar både till riktning och vindstyrka. Orsaken till detta är att Sverige ligger i en bana där lågtryck ofta passerar, oftast från väster till öster.

På det norra halvklotet går vindarna i ett lågtryck moturs med kraftigast vindar ytterst och endast svag vind i lågtryckets "öga". I ett motsvarande högtryck går de medurs. Vid passage ändrar alltså vinden både riktning och styrka.

Sjöbris kan observeras vid kusterna under klara sommardagar med måttlig vind. Den orsakas av uppvärmning av luften över inlandet. Den varma luften stiger då uppåt och ersätts med luft från "havet". Ofta börjar den vid 11-tiden och dör ut vid 17-tiden. Riktningen är in mot land och brukar vrida medurs under dagen. Vid kusten upplevs varma dagar sjöbrisen som att man startat en AC. Temperaturen sjunker någon grad samtidigt som luftfuktigheten är hög.

Höjd över havet

Temperaturen minskar ju högre upp man kommer. Exempel är höga berg som fjällen, alperna och Pamir.

"Det inses lätt" att för navigatören på ett fartyg saknar detta betydelse.

Variation över tiden

Temperaturen varierar över dygnet. Det beror på jordens rotation runt sin axel och solens varierade instrålning under dygnets ljusa och mörka del.

Temperaturen och klimatet varierar över året och ger upphov till årstiderna. Det beror på jordaxelns lutning mot banans plan, den så kallade ekliptikan.

Klimatet har ständigt varierat. Sverige har till exempel genom årmiljonerna varit täckt av bland annat tropisk vegetation, tundra och inlandsis.

  • Den tropiska vegetationen omvandlades bland annat till stenkol, som i Skåne bröts för fyrarna Nidingen, Kullen och Falsterbo
  • När den senaste inlandsisen försvunnit från södra Sverige blev klimatet snabbt varmare.
  • En tid efter avsmältningen blev dock klimatet åter kallare och Sydsverige utgjordes under en period av en trädlös tundra.
  • Under bronsåldern hade vi medelhavsklimat, samma som idag i Grekland, Italien, Spanien, ... .
  • Under vikingatiden var klimatet i Norden åter ungefär som idag.
  • Sedan blev det åter kallare. Den så kallade Lilla istiden hade tre särskilt kalla perioder:
    • mitten av 1300-talet,
    • cirka 1570–1710 och
    • cirka 1790–1880. (jfr emigration)
  • Glaciärerna i fjällkedjan ökade i storlek. De kalla vintrarna möjliggjorde också att Karl X Gustav kunde genomföra tåget över Bält år 1658, vilket ledde fram till freden i Roskilde där fyrarna Nidingen, Kullen och Falsterbo blev svenska. Denna kallperiod kulminerade under 1700–talet
  • Klimatet har därefter successivt blivit varmare.

Sannolikt kommer även i framtiden naturliga variationer att ha stor påverkan på klimatet.

Klimatets förändringar

Det finns det som vi vill skall förändras. Och så finns det - som vi inte vill skall förändras - klimatet. I alla fall finns det personer som inte vill att vi skall ha en sådan förändring. Och ändå - om något har förändrats sedan planeten Jorden skapades för 4500 miljoner år sedan - så är det klimatet.

Tiden går. Inte mycket består. Under planeten Jordens existens har det mesta förändrats. Från början fanns till exempel inget syre i luften. När det glödande klotet svalnat tillräckligt bildades landmassor - kontinenter. De har glidit isär och de har glidit ihop. Och de fortsätter att glida isär - och glida ihop. Det leder till jordbävningar. Berg har bildats. Hav och djup har bildats. Vulkaner har inte bara bildats och haft lokal påverkan utan deras utbrott har gett global inverkan. Istider har kommit och gått. Betingelserna för liv har genomgått drastiska förändringar. De varelser som en gång dominerade jordens yta, dinosaurierna, finns nu bara som fossil.

Atmosfärens sammansättning har varierat. Från början syrefritt och med höga halter koldioxid och kvävgas. Syret, som idag utgör 21% av atmosfären, har bildats genom fotosyntes. Med hjälp av ljus och klorofyll förenades vatten och ”livets gas”, dvs luftens koldioxid. Då bildades förutom syre även kolhydrater, byggstenarna till liv. De bygger upp växter. Tillsammans med kväve bildar de proteiner, byggstenarna i animaliskt liv.

Temperaturen har varierat och fortsätter variera. Den dygnsvisa variationen beror på jordens rotation runt sin axel. Det resulterar i solens rytmiskt varierande instrålning - dygnets ljusa och mörka del. Temperaturen och klimatet varierar över året och ger upphov till årstiderna. Det beror på att jordaxeln lutar mot banans plan, den så kallade ekliptikan, och positionen i banan.

Klimatet har ständigt varierat. Sverige har till exempel genom årmiljonerna varit täckt av bland annat tropisk vegetation, tundra och ett 3 km tjockt täcke av is - inlandsis. Tänk dig: 3 km tjock is! Den tropiska vegetationen omvandlades bland annat till stenkol, som i Skåne bröts i trakterna kring Höganäs.

När den senaste inlandsisen försvunnit från södra Sverige blev klimatet snabbt varmare. En tid efter avsmältningen blev dock klimatet åter kallare och Sydsverige utgjordes under en period av en trädlös tundra.

Under bronsåldern hade Norden medelhavsklimat, det vill säga ett klimat som idag råder i Grekland, Italien och Spanien.

Grönland - det gröna landet

Ön som idag tillhör Danmark heter Grönland, eller motsvarande på flera språk. Det gröna landet! Är inte det konstigt när den är överdragen av ett tjockt lager is? Is är ju till färgen vit. Varför heter den inte Vitland? Har du funderat på det?

Ön ”upptäcktes” av vikingar som på sin väg från Norge skulle till Island men som kanske råkade komma ur kurs. Man upptäckte inte bara ön utan även att den var beboelig. Här kunde man odla jorden. Här fanns det gräs och växtlighet så att husdjur kunde beta och klara sig. Snart hade vikingarna installerat sig med bosättningar på ”det gröna landet”.

Men efter cirka 200 år slog klimatet om och det blev kallare. Vikingarna tvingades överge sina bosättningar på Grönland och flyttade ”tillbaka” till Island och Norge. Men namnet Grönland, ”det gröna landet”, det lever kvar än idag.

Lilla Istiden

Under vikingatiden var klimatet i Norden ungefär som idag.

Sedan blev det åter kallare. Så kallt att det fått namnet Lilla Istiden. Det hade tre särskilt kalla perioder: mitten av 1300-talet, cirka 1570–1710 och cirka 1790–1880. Under den senare perioden blev skördarna dåliga vilket bidrog till starten av emigrationen från Nordeuropa, bland annat den från Sverige.

Under Lilla istiden ökade glaciärerna i fjällkedjan i storlek. De kalla vintrarna möjliggjorde också att Karl X Gustav kunde genomföra krigståget över Bält år 1658, vilket ledde till freden i Roskilde där Skåne, Halland, Blekinge och Bohuslän blev svenska. Denna kallperiod kulminerade under 1700-talet. Klimatet har därefter successivt blivit varmare.

Industrin börjar

Den så kallade industriella revolutionen startade i England under mitten av 1700-talet. Tiden före var utnyttjandet av planeten Jordens resurser på en låg, nästan obefintlig nivå. Man kan kanske med fog påstå att före den var människans påverkan på klimatet knappast märkbar. Tiden före den industriella revolutionen tas därför ofta som startpunkt för jämförelser i klimatpolitiken.

Samtida med starten av den industriella revolutionen råkade den Lilla Istiden råda - den var då som kallast. Den kulminerade under 1700-talet. Så den temperaturökning vi idag anser oss notera jämförs med temperaturen under den kallaste delen av Lilla Istiden.

Så, vad effekten är av den naturliga förändringen av klimatet med istider som kommer och går jämfört med människans aktiviteter är svår att uttolka. Men vi kan konstatera att politiken har dragit sin slutsats.


Jfr inlandsis, landhöjning, jordbävning, vulkan, klimat, missvisning, emigration, navigering, vattenstånd, SMHI, Nidingen, Kullen, Falsterbo