Gasljus

Från fyrwiki
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Gasljus. För att främst i städer skingra nattens mörker utvecklades lysgas för belysning både utom- och inomhus. Fyrarna drog nytta av detta.


F W.jpg

Symbol fyr.jpg Fotogenlamp ritad.jpg Historik.jpg

En lampa för lysgas känns igen på tvärslån. Mot denna stödde lyktgubben sin stege då han skulle upp och tända eller släcka. Gasljuslykta i Karlsborg. Foto Leif Elsby 2007.
Lotsverkets gasstation Erholmen, här med Carlstens fästning i bakgrunden. Foto Leif Elsby 2014.

Städerna

1801 provades lysgas för gasljus i Paris. Gasen framställdes genom torrdestillation av trä.

1814 hade Samuel Clegg försett en stadsdel i London med gasverk och gasljus.

1824 hade nästan 100 brittiska städer egna gasverk.

  • Från mitten av 1800-talet användes lysgas i många städer.

Före uppfinningen av glödnätet 1885, och därmed gasglödljuset, var dock ljuset ganska svagt, se auerlampa.


Stadsgasen framställdes genom att värma upp stenkol nästan utan lufttillträde i en så kallad retorterugn.

  • Därefter kyldes gasen och renades i olika steg. Rågasen innehöll bland annat tjära, vatten, bensen, naftalin, ammoniak och svavelföreningar.
  • I ett torn kallat scrubber avskiljdes bland annat tjära, ammoniak och bensen. Som sista reningssteg passerade den kistor fyllda med myrmalm. Därefter lagrades den i gasklockan.
  • Gasen innehöll bland annat vätgas, metan, kolmonoxid (kolos) och koldioxid.
  • Kolmonoxiden gjorde den giftig att andas in.
  • Tjäran användes som vägtjära. Ammoniaken reagerades med svavelsyra och blev gödningsmedlet ammoniumsulfat.
  • Den avgasade stenkolen såldes som koks som var ett rent bränsle.


1846 startade Sveriges första kommersiella gasverk. Det var privatägt och låg i Göteborg vid nuvarande Rosenlund. I december tändes gasljus med start i kvarteren söder om Stora Hamnkanalen.

  • 122 gaslyktor spred ljus över gator och torg innanför Vallgraven och längs Skeppsbron.
  • Gasen distribuerades via ett rörsystem nedgrävt i gatorna.

Detta var Sveriges första gasverk för stadsgas.

  • Det andra byggdes i Norrköping av Alexander Keiller.

Åren 1846 till 1871 anlades 25 gasverk i Sverige.

1853 den 18 december tändes i Stockholm det första gasljuset.

  • Det var på Norrbro och försågs från stadens gasverk vid Klara sjö.

1888 hade Göteborg stad byggt ett eget gasverk. Det låg vid nuvarande plats på Hultmans Holme.

I Stockholm fanns 1897 cirka 6000 gaslyktor, som sköttes av cirka 140 lyktgubbar.

Mot slutet av 1800-talet fick gasljus konkurrens av den elektriska glödlampan och gastillverkningen i städer övergick till i huvudsak användas som värmegas för spisar och uppvärmning.


1921 inleddes en allmän elektrifiering av gatubelysningen i Göteborg.

  • 1926 den 22 november, släcktes den sista gaslyktan i Göteborg. Som mest fanns 1920 där nära 4000 gaslyktor.

1953 tände I Stockholm lyktgubbe Gustav Adolf Hallqvist den sista gaslyktan för sista gången. Det var på Norrbro. Den ersattes av elektriskt ljus.

Fyrarna

1818 kom gasljus till användning för fyrar första gången i fyren Salvatore i Trieste. Gasen framställdes från stenkol. Senare kom oljegas till användning.

1822 användes gasljus i Malmö fyr. Gasen kom från ett gasverk längst ner i fyren. Detta var troligen Sveriges första gasfyr.

1877 började tysken Julius Pintsch att för lysbojar använda oljegas. Första installation var inloppet till St Petersburg.

1880 lades den första lysbojen ut i floden Themsens mynning. Den kom också från Pintsch. Ljuset alstrades genom förbränning av oljegas.

1882 gjorde Lotsverkets L Fr Lindberg typritning för fyrkurer i trä att användas för ledfyrar med ljus från oljegas.

1892 uppfanns processen för framställning av acetylen, som huvudsakligen kom att framställas i speciella gasverk.

1894 installerades i Ystad inre fyr en auerlampa för oljegas.

1898 utbyttes fotogenlampan i Malmö inre fyr mot en lampa för oljegas, försedd med auerlampa.

1900 hade i källaren till Marstrands hamnfyr anlagts ett eget acetylengasverk. Detta blev Sveriges första acetylengasfyr.

1904 hade ingenjör Dalén fått i uppdrag av Lotsverket att förbättra fyrapparaterna. Vid samma tidpunkt bildades AB Gasackumulator (AGA AB) och inköpte patenträtten att tillverka dissousgas.

1904 utlades den första AGA-lysbojen, vid Trädgårdsgrund i Kalmarsund.

1906 uppsattes den första fyren med AGA-ljus och klippapparat i Gåsfetens fyr.

Egen gastillverkning

Lotsverkets gasstation Erholmen nära Marstrand försåg det Västra Lotsdistriktet med acetylengas och utförde underhåll av fyrarna.

1918 uppfördes av Lotsverket en gasstation på Erholmen.

För mer info: klicka Erholmen.

1920 köpte Trollhätte Kanalverk ett eget gasverk, som placerades i en byggnad på slussområdet i Trollhättan. Här producerade Kanalverket sin egen gas fram till mitten av 1950-talet. Därefter inköpte Kanalverket gasen från AB Dissousgas i Vänersborg, inte utan inkörningsproblem.

Sista AGA-fyren

1997 byggdes Lilla Köttö i Fjällbacka, Skagerack, om till elektriskt ljus, som den sista av Sjöfartsverkets acetylengasfyrar.


Jfr gasglödljus, acetylen, AGA-ljus, Dalén, Erholmen, Marstrands hamnfyr, oljegas, solpaneldrift, Göteborg, tändsticka.