Faludden
Faludden, äldre namn "Stockvik", svensk f.d. lotsplats, stångmärke och bemannad fyrplats på Gotlands östra kust, på en udde NO om Hoburg. Mellersta Östersjön. Bemannad 1867-1965.
Gotland. NO om Hoburg. Faludden är flack och utskjutande med ett rikt fågelliv. Utanför sträcker sig det långa Faluddsrevet. Tidigare låg på udden ett sjömärke, 24 fot högt, rödmålat och försett med ett vitt kors på toppen, till rättelse för insegling till Stockviks lotsplats.
Förtoning över Faludden. Ur Beskrifning 1872.
Svenskt nr | Int.nr | WGS-84 Lat./Long. | Fyrkaraktär | Lysvidd M | Bemannad |
---|---|---|---|---|---|
422000 | C 7204 | N 57 00, O 18 24 | Oc(3) 15 s | 17 | F.d., se bemanning |
Tidigaste fyr år | Nuvarande fyr år | Automatiserad år | Avbemannad år | Tornets höjd m | Lyshöjd m |
1867 | 1867 | 1965 | 1965 | 11,3 | 10,4 |
Ur Underrättelser 1852
STOCKVIK eller FALUDDEN. Stångmärke, rödfärgadt, med hvitmåladt kors på toppen, är 24 fot högt och står på 16 fots hög grund. Tjenar till rättelse vid inseglingen till Stockvik, under hvilken lotsplats detta märke hörer. Lat. N. 56°59'. Long. 18°22' ost om Greenwich. Pl. XIV.
Området och vrak
1901 strandade ångaren Helios.
1965 strandade i klart väder och i åsyn av fyrbetjäningen det danska motorfartyget Idalith på Faluddsrevet. Fyrbetjäningen försökte förgäves påkalla fartygets uppmärksamhet om den nalkande faran.
Fyren tändes
1867 anlades fyrplatsen på Faludden på Gotlands sydöstra kust. Ett i järn cirka 11 m högt tiokantigt i rött målat fyrtorn försett med lanternin och fyrapparat med 3:e ordningens lins. Ritat av A T Gellerstedt.
- Linsen av 3:e ordningen (1000 mm Ø) var en dioptrisk trumlins med 4 fack à 72°, med catoptrisk krona (11 ringar) och krans (4 ringar) samt 1 fack à 72° med sfärisk försilvrad spegellins. Rovoljelampa. Tillverkad av Henry Lepaute.
1872 enligt Lotsstyrelsen: ”Linsfyr med fast, rött sken. Lat. N. 56° 59’,8. Long. O. 18° 25’,7.
- Fyrapparaten: 3:dje ordningens lins-.
- Fyrljusets höjd över vattenytan: 35 fot (10,5 m).
- Fyrtornet: av järnplåt, rött.
- Lysvidd: 8 (distans)minuter.
- Grundens höjd över vattenytan: 7 fot (2,1 m).
- Lysfält: från NV över, N O, S till SV.
- Tornets höjd från grund: 38 fot (11,4 m).
Fyrinrättningen är anlagd på Faludden, som i ostlig riktning skjuter ut från Gotlands sydöstra kust. I linsapparaten, av 3:dje ordningen, åstadkommes dess röda fasta sken medelst röda lampglas. Fyrtornet samt de näraliggande bonings- och uthusen äro rödmålade. Vid fyrplatsen finns kanoner och gonggong, varmed signaleras under tjocka. Enkla skott tjäna att varna fartyg, som kommer kusten för nära. Ljudsignaler, som i tjocka hörs, besvaras med 2:ne tätt på varandra följande skott. På yttersta ändan av det från udden utskjutande revet står på 1 ½ minuts avstånd från land en större prick med svart topptecken. I närheten av fyrinrättningen finns livräddningsbåt och raketapparat för skeppsbrutnas räddande. Fyrbyggnadsarbetena utfördes 1867 och på hösten samma år tändes fyren första gången.”
1873 erhöll fyrplatsen två mistsignalkanoner.
Fotogen
1885 utbyttes rovoljelampan mot fotogenlampa med veke.
1892 byggdes ett fotogenförråd.
Lux-ljus
1907 utbyttes fotogenlampan med veke mot Lux-ljus försett med intermittenshylsa.
- Fyrkaraktär: Int(3) W 15s 11M. Ljus c:a 7,8 sek, mörker c:a 0,8 sek, ljus c:a 2,4 sek, mörker c:a 0,8 sek, ljus c:a 2,4 sek, mörker c:a 0,8 sek. Lins av 3:e ordningen. Ljusstyrka: 10,500 HK. Lux-ljus. Lyshöjd: 10,4 m. Vitt, tiokantigt 11,3 m högt järntorn.
1908 erhöll fyrplatsen en mistsignalkanon "av kommendör Engströms konstruktion". Kanonen hade tidigare stått på Holmögadd. Ett fotogenförråd byggdes.
1915 utbyttes mistsignalkanonerna mot en kompressordriven mistsirén.
- Mistsirén för komprimerad luft, giver under tjocka 3 tätt på varandra följande ljudstötar varannan minut.
1940 utbyttes mistsirénen mot en tyfon.
Elektriskt ljus
1946 elektrifierades fyren och mistsignalstationen.
Avbemanning och personal
1965 automatiserades fyren.
- Fyrplatsen avbemannades, se avbemanning.
För att få reda på vilka som arbetat här klicka på länken: fyrpersonal Faludden
Och sedan
1965 Optisk karaktär: Int(3) W 15 s 17 M. Ljusstyrka: W 32 000 cd.
- Akustisk karaktär: Tyfon 3 ljud var 60 s (2,5 + 3 +2,5 + 3 +2,5 + 46,5). Mistsignalen var tvåtonig, dvs avgavs med två samtidiga toner (ca 210 Hz och ca 260 Hz).
- Tornet målat vitt.
- Den 15 oktober var de två nyinstallerade dimdetektorerna injusterade och de nya dieselaggregaten för reservkraft inkörda. Övervakningen av Faludden togs över från Hoburgs fyrplats genom fjärrmanövrering.
19?? stängdes mistsignaleringen.
Nuvarande optik: Originallinsen används fortfarande, linshöjd: krona 585, trumma 680, krans 306 = 1573 mm. 2x1000W 120V glödlampa (reserv 2x60W 10,3V), elklipp, fotocell. Landkabel, batterier
Nuvarande karaktär: Oc(3) 15s 17 M. Lyshöjd: 10,4 m.
Ur Våra fyrar 1944
Bemanning | Fm, Fv, Fb, sem.-vik. halva semestertiden |
Klass | Fyrplats klass: II. Dyrortsgrupp: A. |
Fyrinrättningen | Fotogenglödljus, lins 3:e ordningen. Tyfon, 2 st. 9 hkr. Ellwe-Dieselmotorer. Vitt, 11,3 m. högt fyrtorn av järn. Fyren anlagd år 1867. |
Läge och natur | Fyrplatsen är belägen på Gotlands östra kust. Ringa växtlighet, emedan marken består av småsten och sand. Planteringsland för Fm och Fv. |
Bostäder | Fm 3 rum och kök., Fv 2 rum och kök, Fb 2 rum och kök. Sem.-vik, särskild bostad. Gemensamt badrum. Samtliga bostäder försedda med värmeledning, vatten och avlopp. |
Kommunikationer | Ingen tjänstebåt. Landsväg, 9 km. till Burgsviks samhälle. Tågförbindelse Burgsvik-Visby. |
Postanstalt | Burgsvik. Väg dit: 9 km. landsväg |
Skola | B3-skola i Skoga 7 km. från fyrplatsen. Realskola i Visby. Inackorderingsbidrag obekant, emedan för närvarande (1943) inga skolpliktiga barn finnas på fyrplatsen. |
Övrigt | Nytt boningshus för Fm byggdes år 1941. År 1942 moderniserades det gamla bostadshuset för Fv och Fb samt inrättades 1 rum med kokspis för se.-vik. |
Ur Fyrhandboken
Fyrplatsbostäder | Fyrmästarbostaden ägs av Fortifikationsverket. Inga övernattningsplatser. |
Ägare | Fortifikationsverket äger numera även fyren |
Kontaktperson | Fortifikationsverket Eskilstuna 010-4444 000. |
Vägbeskrivning | Bilväg Visby - Faludden 85 km. Kör väg 140 söderut från Visby, därefter via Fide och Öja till Faludden. |
Övrigt | Innan nuvarande fyr uppfördes 1867 fanns ett ca 8 m högt rödmålat sjömärke av trä med ett vitt kors på toppen vid den närbelägna Stockviks lotsplats. Man hade också funderat på att anlägga en dubbelfyr på Faludden för att lättare skilja den från fyrarna på Östergarn och Hoburg.
År 1885 byttes lampnäbben för rovolja i moderatörlampan ut mot en trevekig lampnäbb för fotogen (förbrukning 45 cl/tim). Samtidigt monterades 4 mässingsramar med röda glas framför kronan och 4 mässingsramar med rött glas framför trumman och kransen. År 1907 installerades luxljus samt intermittentapparat bestående av ett urverk med lod som drev en höj- och sänkbar cylinder (Lyth) varvid mässingsramarna med de 8 röda glasen togs bort. I början av 40-talet installerades troligtvis Dalénljus och år 1946 elektrifierades fyren. Området där fyren är belägen är omgärdat med staket och är militärt skyddsområde. Fyren kan endast besökas efter speciellt tillstånd från Försvarets Radioanstalt (FRA) tel 08-4714600, fax 08-4714850. |
Skydd enligt lag | Byggnadsminne 1935. Statligt byggnadsminne 1978, fyren samt år 2000 hela fyrplatsen. Militärt skyddsområde |
Emil Karlssons ursprungliga anteckningar
Anteckningar rörande svenska statens fasta fyrar av 1:e fyringenjör Emil Karlsson 1917 senare kompletterade för Sjöfartsrådet, överfyringenjör Sven Öberg
Fyr 69 Faludden
År 1859 gjordes undersökning för Faludden i och för en blifvande fyranläggning och beslöts då att föreslå uppförandet af två fyrar, till undvikande af feltag mellan denna plats och fyrarna på Hoborg och Östergarn.
Sedan Rikets Ständer gjort hemställan om en fyr på Faludden och Lotsdirektören inlemnat förslag till en fyr med 3:e ordningens linsapparat visande rödt sken, inlemnade Sjöförvaltningen år 1866 detta förslag med ritningar till Kungl. Maj:t, hvilka godkändes i skrifvelse af den 18 December samma år.
Fyrtornet, som uppfördes år 1867, är tiokantigt, af järn och med en höjd af 38 fot.
Fyrapparaten, linsapparat af 3:e ordningen visande fast, rödt sken, består af 4 linsfack innehållande krona, trumma och krans samt en sferisk, försilfrad spegel och moderatörlampa för rofolja med två vekar och rödt lampglas.
Hela fyranläggningen kostade 45.551 Rdr och var fyrens ljusstyrka 200 Häfnerljus.
År 1885 insattes i lampan ny lampnäbb för fotogen och 3 vekar samt hvitt lampglas, hvarjämte uppsattes röda glasrutor omkring linsapparaten. Som fyren på grund af sitt röda sken hade svag ljusstyrka, endast 800 Häfnerljus, borttogos år 1907 de röda glasrutorna och uppsattes en intermittensapparat samt luxlampa för trippelbrännare, hvarigenom fyren visade hvitt sken, med tre förmörkelser hvar 15:e sekund och är dess ljusstyrka 10.500 Häfnerljus.
Kompletteringar till anteckningarna ovan, avskrivna från lösa stencilpapper från 1940/50-talet
År 1946 infördes elektriskt ljus såsom ljuskälla, varvid ljusstyrkan hos fyren ökades med 40.000 hefnerljus.
Mistsignalering med gong-gong omnämnes vara anordnad omkring år 1870. År 1872 torde gong-gongen ha utbytts mot en kanon av äldre typ, som år 1890 ersattes med en Engströmskanon. År 1960 indrogs kanonen, sedan mistsignalering med en motordriven sirén för komprimerad luft anordnats.
År 1940 utbyttes sirénen mot en tyfon.
Gotland södra delen
Klicka här för att se fyrarna på Gotland södra delen.
Jfr Mellersta Östersjön, svenskt fyrväsende, Gotland, fyroptik, sfärisk spegel, mistsignal, tyfon, fotogen, Lux-ljus, intermittenshylsa, A T Gellerstedt, sjöräddning, järnfyr.