Evert Taube
Evert Taube, svensk person uppvuxen på en fyrplats. Älskad nationalskald, nyckfull artist och excentrisk estradör.
Evert föddes i Göteborg år 1890 som Nr 4 i en syskonskara på 13 personer. Död 1976 i Stockholm.
När namnet Evert Taube dyker upp brukar många spetsa öronen. Namnet har en speciell klang och dragningskraft. Evert har inte själv jobbat på en fyrplats men många av hans släktingar har gjort det. Evert har däremot vuxit upp på en fyrplats. I den miljön kände han sig hemma. Och senare besökte han ofta fyrplatser och sin nu ganska stora fyrsläkt.
Flera av hans bröder kom att få sjönära yrken såsom fyrbiträden, lotsar eller sjökaptener. En av hans systrar gifte sig med en sjökapten och blev senare ägare till en fyrplats, Islandsberg.
Everts pappa går iland
Everts pappa var (Carl) Gunnar Taube, född 1853 i Bygdeå, som ligger i Västerbottens län. Gunnar Taube var en sjökapten som gick iland. Han fick anställning i Lotsverket och gick direkt in i befattningen som fyrmästare. För detta ansågs en sjökapten vara väl meriterad. Annars krävdes av Lotsverkets personal utbildningar i det ena och det andra för att komma upp i motsvarande kompetens. En sjökapten var också en erfaren ledare.
Klövskär
Första jobbet iland för Gunnar Taube var år 1883 som fyrmästare på fyrplatsen Klövskär. Här träffade Gunnar sin Julia.
Klövskär ligger vid Sotefjorden norr om Smögen i Bohuslän. Liksom för många andra fyrplatser var placeringen blottad för väder och vind. Sotefjorden är en av kustens stora skeppskyrkogårdar. Nåväl, som fyrvaktare fanns där redan en viss Hans Boman. Han huserade där tillsammans med sin hustru, som var den stiliga Fredrika, född Jakobsson. De hade där 3 barn för att senare få fler.
En dag kom Fredrikas syster, den likaledes stiliga Julia, på besök på Klövskär. Tycke uppstod. Amor sköt sina pilar. Bröllopet mellan Gunnar och Julia stod i Kungshamns kyrka år 1884. De bildade familj och fick så småningom 13 barn och som alla kom att bli vuxna. Antalet var väl inte så ovanligt. Men att alla uppnådde vuxen ålder! Barnadödligheten var annars ett sorgligt faktum vid denna tid.
Varö
1885 fick Carl Gunnar en ny tjänstgöring, denna gång som fyrmästare på Varö, som var en fyrplats och ledfyr i södra inloppet till Göteborg. Den var då nybyggd och skulle få sin första ”besättning”.
Vinga
1889 fick pappa Carl Gunnar en ny tjänstgöring: fyrmästare på Vinga. Familjen hade vuxit och bestod då av pappa, mamma och tre barn. Det fjärde var på väg. Till Vinga kom sonen (Axel) Evert Taube första gången då han var bara sju dagar gammal, 1890. Och familjen Taube fortsatte att växa.
Vinga har bland annat blivit känd för att Taubarna bodde här. Vinga var också det sista miljontals emigranter såg av sitt ”gamla” fosterland under sin resa ut i världen.
Fyrplatsen Vinga blev ett barn- och ungdomsparadis för Evert Taube. Här gick han i skola, lotsbarnskola, tills han var 13 år. Hans fröken hette Elise Banck.
Senare som ung man begav han sig ut på vida resor i världen. När han kom tillbaka hälsade han ofta på sina släktingar som nu fanns på flera fyrplatser.
På Klövskär kom och gick besättningarna. Men 1936 var det slut. Fyren Klövskär släcktes. Fyrbyggnaden flyttades i delar för att få nytt ”liv” på Hållö fyrplats. På Klövskär är det endast en husgrund som minner om att ön har varit bebodd i 54 år!
1905 fick fyrmästare Taube tjänst som överlots för Göteborgs lotsplats och familjen flyttade till Göteborg, till Kustens Varvs nu kulturminnesmärkta herrgårdsliknande byggnad i Majorna.
Taubska fyrplatser
Dessa fyrplatser har en nära koppling till släkten Taube. Antingen som arbetsplats, som ägare eller som namn som hyllar.
Taubes Vinga
text Anna Sandell
Bostadsbebyggelsen på Vinga är uppdelad i två grupper. Fyrpersonalens hus, byggda 1840-1870, och lotsarnas hus, vilka alla är byggda under 1900-talet. Närmast hamnen ligger lotsarnas tre hus. F d överlotsbostaden "Biskopsgården" byggdes 1909 med virke från en fyrmästarbostad vid Fjordskär utanför Kungsbacka. 1958 byggdes den om till övernattningsboställe för lotsarna. Mittemot "Biskopsgården", nere i en sänka, ligger "Herrgården" - en tvåvåningsbyggnad uppförd 1944 som övernattningsbostad för båtmän. Bredvid "Herrgården" ligger "Torpet". Det är ursprungligen den äldsta byggnaden på Vinga, men efter många om- och tillbyggnader finns mycket lite kvar av den gamla byggnaden.
Fyrfolkets "by" ligger cirka 300 meter västerut på ön. Den första gruppen av hus ligger runt en liten gård. Det är fyrvaktarbostaden och fyrbiträdesbostäder. F d fyrvaktarbostaden, öster om gårdsplanen, uppfördes 1869. Där fanns också lägenhet för den lärarinna som ansvarade för lotsbarnskolan på ön.
Väster om gårdsplanen ligger fyrbiträdeshuset. Det byggdes i samband med resandet av den första fyren, 1841. Lite längre västerut ligger fyrmästarbostaden med en från det övriga området avskild gård. Huset byggdes 1854, i samband med att den andra fyren uppfördes på Vinga. Det huset blev Evert Taubes barndomshem, där han kom att leva sina första år. Han föddes den 12 mars 1890 i Göteborg, men flyttades några dagar senare till Vinga, där hans far Carl Gunnar Taube var fyrmästare. Modern, Julia Sofia Jacobsdotter, var dotter till en kronolots i Strömstad. Evert var nummer fyra i en syskonskara som skulle växa till tretton.
Vinga hade nu en bofast befolkning med så många barn att det behövdes en skola på ön. Först inreddes ett rum i den gamla lotsvaktstugans östra kammare, men 1896 byggdes norr om fyrmästarebostaden ett kombinerat skol- och tvätthus. I lotsvaktstugan fick Evert Taube sin första undervisning.
"... höll skolan till i en liten lotsstuga som låg nära hamnen på östra sidan av ön. De två små rummen i stugan hade väggfasta kojer som i skansarna på ett fartyg. Där var fyra kojer i vart rum, två och två över varandra I västra kammarens fönster kunde man se lanterninen på Vinga fyr och östra kammarens fönster såg man Hättan, det vackra skäret i hamninloppet, med ett rött sjömärke på och därbortom såg man Vittens vita ledfyr till vänster, Lejonbrottets sjömärke till höger ...
I Vinga skola började man i sjuårsåldern och fick avgångsbetyg i åldern 13-14 år. Skolan administrerades av Kungl. Lotsverket i folkskolans regi och sköttes av en lärarinna med fyrmästaren som styresman. Eftersom det bara var 8-10 elever blev undervisningen grundlig, fast skoltiden koncentrerades till knappt halva året. I denna skola gick Evert tills han var 13 år. Hans fröken hette Elise Banck.
1905 fick fyrmästare Taube tjänst som överlots för Göteborgs lotsplats och familjen flyttade till Göteborg, till Kustens Varvs nu kulturminnesmärkta herrgårdsliknande byggnad i Majorna.
1880 bodde 7 män och 5 kvinnor på ön. 1890 hade befolkningen stigit till 25 personer, och tio år senare till 37 bofasta. Barn är ej inkluderade i dessa siffror. Fyrmästare Taube hade ensam en familj med 13 barn.
År 1990 var Vinga utkiks- och sjöräddningsplats för landets största lotsstation. På Vinga finns alltid lotsbåtar. Utkikstjänsten sköts av båtmän, som enbart tjänstgör på ön. Vinga har ständigt samband med lotsstationen i Göteborg och där med stationens trafikcentral.
Fyrsläkter
Lotsen Jacob Olsson kom att bli anfader till flera av Lotsverkets personal, inklusive Taubarna. Jacob föddes i Strömstad år 1829. Han blev så småningom lots och kom med sin hustru att bilda familj. Han fick 6 barn, varav två pojkar som kom att bli fyrmästare och två flickor som kom att gifta sig med fyrmästare. De två pojkarna bytte namn till Jacobsson. Det var Edvin, som kom att bli fyrmästare på Hållö. Och det var Wilhelm, som kom att bli fyrmästare på Ursholmen. Syster Fredrika kom att gifta sig med fyrmästare Boman. Syster Julia var yngst i syskonskaran och kom att gifta sig med fyrmästare Taube.
På fyrplatsen Islandsberg hade Everts moster Fredrika flyttat in. Hans Boman hade där blivit fyrmästare. Hit hade man flyttat från Klövskär. Här växte hans kusiner upp. Senare då fyrplatsen avbemannats 1938 såldes den till en privatperson efter att ha stått obebodd någon tid. Köpare var en viss sjökapten Parrow med sin maka Karin. Karin var en yngre syster till Evert. Hit kom Evert på besök.
Mamma Julia hade, förutom syster Fredrika, två äldre bröder som också fortsatte sina liv på fyrar. De blev också så småningom fyrmästare. Wilhelm Jacobsson var fyrmästare i 28 år på Ursholmen och Edvin Jacobsson i 26 år som fyrmästare på Hållö. De båda hade i sin tur barn som fortsatte i fyrväsendet, bland annat på fyrskeppet Grisbådarne, fyrskeppet Fladen, Måseskär, Haken och Väderöbod.
Men det är kanske inte det man tänker på när man hör namnet Evert Taube. Kanske minns man honom för hans visor och som nyckfull estradör.
Trubaduren
1964 tändes kassunfyren Trubaduren, som ersatte fyrskeppsstation Vinga. Namnet Trubaduren kom till efter en tävling för allmänheten och avsågs hylla Evert Taube som växte upp på Vinga fyrplats.
Fyrens anropssignal på radio är AST, de första bokstäverna i ASTRID. Så blev även hustrun till Evert hyllad.
Jfr fyrmästare, Klövskär, Varö, Vinga, Lotsverket.