Bokö

Från fyrwiki
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Bokö, 1) svensk ledfyr och f.d. bemannad fyrplats i leden Södertälje - Sävsundet, Norra Östersjön. Bemannad 1867-1892.

2) svensk lotsplats och stångmärke i Gryt skärgård,


1 Bokö svensk ledfyr och f.d. bemannad fyrplats, "Julafton"

Sävösundsleden. Fyren är placerad SO om farleden. V om fyren är leden trång. Syftet med fyren var att vara till ledning för fartyg som passerade öppningen till Bråviken, för trafik till Arkö eller Göta kanal. Samtidigt byggdes Femörehuvud och Ledskär för ledning till Södertälje kanal.
Fyren kallas ibland "Julafton", benämnd efter den udde den ligger på.

BoköStrip1872.jpg

Förtoning över Bokö enligt Beskrifning 1872.


Landsort karta ritad.jpg
Iso 4s.jpg

SweFlag.jpg LotsSymbol2.jpg Symbol fyr.jpg

Bokö. Foto Åke Olofsson 1996.
Första fyren Bokö. Samma ritning användes för Måsknuv, Näskubben, Bokö, Ledskär och Femörehuvud fyr. Ur Kongl. Lotsverkets fasta fyrar 1880.
Bokö. Foto Esbjörn Hillberg.
Bokö 1905. Foto Lotsverket.
Bokö 1924. Foto Lotsverket.
Ritning för rund fyrkur av järnplåt. Signerad av Höjer 1891.
Bokö. Foto Esbjörn Hillberg.
Bokö linsen. Foto E Hillberg.
Bokö. Foto DE.
Laddar karta ...


Laddar karta ...


Svenskt nr Int.nr WGS-84 Lat./Long. Fyrkaraktär Lysvidd M Bemannad
430400 C 6720 N 58 51, O 17 36 Iso WRG 4 s 6,2 F.d., se bemanning
Tidigaste fyr år Nuvarande fyr år Automatiserad år Avbemannad år Tornets höjd m Lyshöjd m
1867 1892 1941 1892 4,8


DianaVidBokö.jpg

S/S Diana som regelbundet går i Göta kanal passerar Bokö.


Fyren tändes

1867 anlades fyrplatsen på Bokö utanför Trosa. Huvudbyggnaden ritades av G E Höjer och tillverkades på snickerifabriken Bark & Warburg i Göteborg. På ena långsidan uppsattes en fyrlykta med sideralsken.

1872 enligt Lotsstyrelsen: ”Ledfyr med fast sken uti inomskärsleden genom Södermanlands skärgård från Södertälje till Bråviken. Lat. N 58° 51’,2. Long. O 17° 36’,5. Bokö fyr tjänar till ledning för fartyg, som passerat Gålöfjärden och vill ingå i sundet vid Bokö m fl öar. På fyrvaktarehuset, som ligger på en holme söder om farleden, är fyrlyktan anbringad på östra långsidan. Fyren lyser i riktningar från NNO över NO till O. Huset har på östra sidan ett vitt mittfält, men är i övrigt rödmålat.”

Bokö, Ledskär och Femörehuvud ”fyrar, vilka är försedda med spegelapparat, hålls tända från solens nedgång till dess uppgång, så länge is ej hindrar sjöfarten i näraliggande farleder. Fyrarna anbringades 1867 och tändes första gången på hösten samma år.”

1889 utbyttes spegeln för sideralsken med oljelampa mot lins och fotogenlampa med veke.

Ny fyr

1892 ersattes fyren med en rund fyrkur av järnplåt, placerad strax nedanför huset.

  • Den nya fyren var försedd med veklampa med linsapparat av 6:e ordningen.
  • Hålles tänd 6 Juli - 6 Juni.
  • Det gamla boningshuset flyttades till Alen där det ersatte det tidigare fyr- och boningshuset.

Avbemanning och personal

För att få reda på vilka som arbetat här klicka på länken: fyrpersonal Bokö

Och sedan

1906 uppfördes en privatbostad på samma grund som där det gamla huset stod.

1941 försågs fyren med lins av 6:e ordningen (300 mm Ø) och AGA-ljus.

1985 var den vita fyrkuren försedd med AGA-ljus.

  • Optisk karaktär: K WRG 4 s 5,6 M. Ljusstyrka W 120 cd, R 32 cd och G 16 cd.

199? försågs fyren med solpaneldrift.

2000 var fyren en vit fyrkur.

Nuvarande optik: 6:e ordningen (300 mm) dioptrisk trumlins (90° lins + 45° öppen + 90° lins + 135° skärm), (LLSL-300), 2x5W 10,3V glödlampa, elklipp, fotocell

Nuvarande karaktär: Iso WRG 4 s 6,2 M. Lyshöjd: 4,8 m.

Julafton4.jpg Julafton1.jpg Julafton2.jpg Julafton3.jpg Julafton5.jpg

Foto Jan Blick 2023.


2021 genomgick fyrkuren en grundlig renovering.

- Den flyttades fälligt från sitt fundament och togs iland.

- Den ersattes tillfälligt med en stolpe med fyrlykta ODSL-200.

- Fyrkuren blästrades, rosthålen åtgärdades, kuren målades och, med hjälp av Sjöfartsverkets "Fyrbjörn", sattes åter på plats.

Länkar

Ur Fyrhandboken

Fyrplatsbostäder Flyttade, men ett nytt hus uppfört 1906 finns på samma grund, ägare Jan och Ingrid Blick, 0705-551559.
Ägare SjöV nya fyren.
Kontaktperson Sjöfartsverket, Norrköping 0771-630000.
Vägbeskrivning Fyren är belägen på en ö utanför Trosa. Närmaste plats på fastlandet är Gillbergsvik söder om Trosa.
Övrigt År 1867 byggdes tre i stort sett identiska fyrar på Femörehuvud, Bokö och Ledskär för inomskärsleden mellan Södertälje och Bråviken. Alla bestod av ett rött fyrvaktarhus i trä med ett brett vertikalt vitt fält på långsidan på vilken det fanns en fyrlykteutbyggnad vari en sideralskensspegelapparat med fotogenlampa var monterad.

År 1889 monterades en 6:e ordn.(300 mm) dioptrisk trumlins 2 fack á 90° med envekig fotogenlampa (förbrukning 7,0 cl/tim) föränderlig bränsleyta, ljusstyrka 40 Heffnerljus in i Bokö fyr. Fyren släcktes sedan år 1892 och ersattes av en rund fyrkur av järn belägen strax utanför fyrvaktarhuset. Den nya fyren övertog 6:e ordn. linsen från den släckta fyren och utrustades med Lyths envekiga fotogenlampa för kontinuerlig förbränning. Samma år 1892 avbemannades fyren och fyrvaktarhuset flyttades till Alens fyrplats.

År 1925 inmonterades en rotator. År 1941 installerades AGA-ljus med klippapparat KMD-130 (förbrukning pilotlåga 0,4 l/tim + drift 3,0 l/tim) och solventil. Trumlinsen behölls men byggdes om till lins 90° + skärm 45° + lins 90° + mörkt 135°.

Skydd enligt lag Statligt byggnadsminne 2008 - fyrkuren från 1892.

Sävösundsleden

Klicka här för att se fyrarna i Sävösundsleden.



2 Bokö svensk lotsplats och stångmärke

Vid infarten till Valdemarsvik. 
Häradskär karta ritad.jpg
Axelklaff för lots. Figur Leif Elsby

SweFlag.jpg LotsSymbol2.jpg Spirbåk.jpg

Laddar karta ...


Laddar karta ...


Ur Underrättelser 1852

WGS-84 Lat. N 58 5,9. Long. E 17 49,8.

BOKÖ. Stångmärke med kur på toppen, är 50 fot högt och står på 14 fots hög grund. Detta märke är uppfördt på Bussholmen straxt söder om Bokö, hvilket senare ställe är lotsplats och den sista i Norra Lotsdistriktet. Tjenar egentligen till rättelse vid inomskärsseglingen. Lat. N. 58°4'. Long. 16°50' ost om Gr. Pl. XI.

Lotsplats

1894 tillhörde lotsplatsen Norrköpings lotsfördelning. Då arbetade här lotsarna:

  • Lotsförman: Jonas Peter Fångqvist, f. 1833
  • Mästerlots: Johan August Boqvist, f. 1835
  • Mästerlots: Per Viktor Boqvist, f. 1845
  • Lotslärling: Gustaf Oskar Theodor Fångqvist, f. 1868
  • Lotslärling: Johan Victor Boqvist, f. 1861

Lotsbarnskola

Ingen undervisning i lotsbarnskola skedde här. Lotsbarnen gick i sockenskolan.

Tjust skärgård

Klicka här för att se fyrarna i Tjust skärgård.


Jfr Norra Östersjön, svenskt fyrväsende, Lotsverket, ledfyr, linsfyr, mistklocka, Landsort