Anholt

Anholt, dansk ö och fyrplats, ungefär i jämnhöjd med Halmstad, Kattegatt.

Fyrplatsen Anholt sett från luften. Arkiv www.anholtturist.dk

Ön Anholt liknar till formen en fågel. Vid näbben till vänster ligger hamnen. Vid stjärten till höger ligger fyrplatsen. Arkiv www.smilingglobe.com

Fyrplatsen Anholt som vippfyr 1627, öppen kolfyr 1788 och täckt stenkolsfyr 1814. Figur Leif Elsby

Ritning till linsfyren för Anholt

Vykort visande fyrplatsen Anholt

Laddar karta ...

{"type":"ROADMAP","minzoom":4,"maxzoom":18,"types":["ROADMAP","SATELLITE","HYBRID","TERRAIN"],"mappingservice":"googlemaps3","width":"auto","height":"300px","centre":false,"title":"","label":"","icon":"PluppFyr.png","lines":[],"polygons":[],"circles":[],"rectangles":[],"copycoords":false,"static":false,"visitedicon":"","wmsoverlay":false,"zoom":8,"layers":[],"controls":["pan","zoom","type","scale","streetview","rotate"],"zoomstyle":"DEFAULT","typestyle":"DEFAULT","autoinfowindows":false,"resizable":false,"kmlrezoom":false,"poi":true,"cluster":false,"clustergridsize":60,"clustermaxzoom":20,"clusterzoomonclick":true,"clusteraveragecenter":true,"clusterminsize":2,"imageoverlays":[],"kml":[],"gkml":[],"searchmarkers":"","fullscreen":false,"scrollwheelzoom":false,"locations":[{"text":"","title":"","link":"","lat":56.7,"lon":11.53,"icon":"/wiki/images/0/0d/PluppFyr.png","inlineLabel":"Anholt\n"}]}

Bemannad 1561-

WGS-84 Lat. N 56° 44’. Long. O 11° 39’.

Området

Från Anholt till närmsta land är avståndet 23 M.

Öns östra del består av öde sandängar och klitter, tidigare skogbevuxen men där virket troligen använts som bränsle till fyren.

NO om Anholt finns revet Anholt Knob, som markerats med fyrskeppsstationen Anholt Knob och därefter Anholt Nord

Under napoleonkrigen, och för att skydda smyghandeln mellan Sverige och England, staionerade engelsmännen ut egna skepp utanför Skagen och Anholt. Se Saumarez. De var civila fartyg som försågs med tillfälliga fyrljus och fick rollen som fyrskepp.

Vintern 1808-09 var kall så det räckte till. Havet frös och fångade fyrskeppet utanför Anholt i sitt grepp. Isskruvningen sänkte sänkte det. Men istället för att lägga ut ett nytt ockuperade engelsmännen Anholt 1809-1814.

Fyrplatsen

1560 gav kung Fredrik II av Danmark order om att låta sätta upp 'fyrpannor' på Skagen, Anholt och Kullen.

1561 uppfördes fyren på öns O udde i form av "papegojfyr", vilket troligen är en form av vippfyr. Den ersattes efter några år av olika typer av lampfyrar. Fyren varnade för det farliga revet Anholt Knob.

1623 uppfördes ett torn med öppen kolfyr.

1627 uppfördes en vippfyr.

1700 ödelades fyr och fyrplats i en storm där havet åt sig in i den lösa sandstranden.

1788 ersattes vippfyren, den sista i bruk i Danmark, genom uppförandet av ett 30 m högt torn av tegel med öppen kolfyr.

Napoleonkrigen

Under napoleonkrigen, och för att skydda smyghandeln mellan Sverige och England, staionerade engelsmännen ut egna skepp utanför Skagen och Anholt. Se Saumarez. De var civila fartyg som försågs med tillfälliga fyrljus och fick rollen som fyrskepp.

Vintern 1808-09 var kall så det räckte till. Havet frös och fångade fyrskeppet utanför Anholt i sitt grepp. Isskruvningen sänkte sänkte det. Men istället för att lägga ut ett nytt ockuperade engelsmännen Anholt 1809-1814.

1809-1814 ockuperade engelsmännen Anholt under napoleonkriget. Se kontinentalsystemet

• Ett fort kallat "Fort York" byggdes runt fyren.
• Fyren byggdes om från öppen till täckt stenkolsfyr "efter Löwenörns princip".

Linsfyr

1881 byggdes den täckta stenkolsfyren om till linsfyr. Tornet byggdes på 12 m till att få 42 m höjd och kröntes med lanternin och omgående linsapparat.

1968 var tornet 42 m högt, målat vitt med röd överdel.

• Optisk karaktär: B W 20 s 12 M.

Nuvarande karaktär: Fl W 15 s 14 M. Lyshöjd: 40 m.

Länkar

• Ur Blänket 2011:3 Anholts fyr - Danmarks mest isolerade plats, Bengt Garsell

Jfr Kattegatt, danskt fyrväsende, Kullen, Skagen, vippfyr, öppen kolfyr, täckt stenkolsfyr, linsfyr, fyrskepp, Anholt Knob, Anholt Nord