Acetylenbelysning
Acetylenbelysning av olika slag kom att fullständigt revolutionera belysningen i samhället och inte minst för fyrbelysningen. Kom på marknaden innan elektriskt ljus slog igenom. De var konkurrenter men hade sina nischer. Som vi idag vet gick elektriskt ljus segrande ur striden.
Acetylen har använts för belysning av järnvägsstationer, mobil belysning av lokomotiv och personvagnar, automobilstrålkastare, lyktor för cyklar och motorcyklar, till fasta och rörliga trafik- och järnvägssignaler, till nödbelysning i sjukhus och kraftstationer, till lysbojar, fyrskepp och fasta fyrar, med mera.
Speciella brännare krävs
Om acetylen brinner i en vanlig brännare för lysgas ger den en sotande låga. Därför krävs speciella brännarmunstycken.
I enstrålebrännaren blandas gasen med luft. Det sker i munstycket genom ejektorverkan.
I tvåstrålebrännaren blandas gasen med luft genom att två snett mot varandra kommande gasstrålar träffar varandra, splittras och syresätts av den omgivande luften och brinner i en sotfri låga.
- Denna typ användes i klippapparater med AGA-ljus.
I injektorgasbrännaren med fast glödkropp (gasglödljus) alstras en god men ej optimal acetylen - luftblandning, som leds till ett fint, poröst munstycke, varefter lågan träffar en plan glödkropp. Denna, som är belagd med unika salter, omvandlar lågans värme till ett vitt, skarpt sken.
- Injektorgas har förekommit i strålkastare till bilar, ånglok, motorbåtar och motorcyklar samt i militära signallampor.
Dalén-blandaren
Med dalén-blandaren kunde den för ljusutbyte gynnsammaste acetylen - luftblandningen med 10% acetylen framställas. OBS att denna är mycket explosiv och måste hanteras förnuftigt!
- Genom en bälgmekanism driven av acetylengasens tryck pumpades luft och gas ihop till denna sammansättning.
- Gasblandningen leddes till ett munstycke med fina springor, mindre än 0,3 mm breda.
- Dessa förhindrade lågan att slå bakåt och få gasblandningen att explodera.
- Lågan värmde upp ett glödnät, vars salter omvandlade värmen till ljus. Denna typ kallades invertbrännare.
Daléngasen har varit en viktig belysningskälla för järnvägsvagnar, större fartyg och fyrar, såväl marina fyrar som flygfyrar.
- Den har använts för vissa fall av inomhusbelysning där lysgas eller elektricitet inte varit tillgänglig.
Strålkastare
För strålkastare för höga ljusstyrkor användes en blandning av acetylen - syrgas.
- I en kammare blandades gaserna som genom ett kort rör leddes till ett fint, poröst munstycke varefter lågan träffade en plan glödkropp, som utsände ett vitt sken.
Tidiga användningar
Flygfyrar: På 1920-30-talen användes acetylen som lyskraft i flygfyrar.
Rullande belysning: Den första av AGA AB levererade järnvägsbelysningen såldes till Stockholm - Rimbo järnväg.
- Den följdes av Stockholm - Västerås - Bergslagens järnväg, Västergötland - Göteborgs järnväg och Göteborg - Särö järnväg.
- Den första exportordern för järnvägsbelysningen gick till Sydfyenske Jernbaner i Danmark.
Inomhus: Den första inomhusbelysningen för dissousgas installerades på Djurgårdsbrunns värdshus.
Nödbelysning: I elektricitetens ungdom hände det att det kunde bli strömavbrott. Då kunde acetylenbelysning utgöra nödbelysning. Rörledningar drogs till takarmaturerna, ungefär som elledningar till elektriska lampor. Gasarmaturerna stod hela tiden stand-by med en pilotlåga brinnande. Och när strömmen försvann - varde ljus - tändes gasljusen.
- Exempel: nödbelysning på sjukhus, nödbelysning på Vattenfalls kraftstation Olidan vid Trollhättan.
Gasstation: Den första utländska gasstationen levererade AGA AB till Odense, Danmark.
Jfr auerlampa, AGA-ljus, Dalén-ljus, Dalén, gasackumulator, gasljus, flygfyr, elektriskt ljus.